Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan, utom af hans karakter, sluta detta dels af hvad som berättas om hans
och hans broders uppträdande vid faderns begrafning 1521, då de hindrade
karmelitermunkarne att enligt den aflidnes önskan läsa mässor för hans själ,
. dels deraf, att redan 1523 mäster Olofs lära väckt uppmärksamhet såsom i
åtskilliga punkter stridande mot hvad katolska kyrkan ansåg riktigt. I Hans
Brasks registratur for nämda år finnas antecknade åtskilliga af hans
lärosatser: han förkastade den kyrkliga traditionen och ville endast erkänna den
heliga skrift såsom trons rättesnöre, han uttalade sig emot helgondyrkan,
mot mässans företräde framför predikan, mot öronbikten — således mot
huf-vudpunkter inom den gamla kyrkans lärosystem. Afven mot denna kyrkas
författning uppträdde han: man finner af ett bref från Hans Brask till den
nyvalde biskopen i Skara, dateradt juli 1523, att han yrkat, att man skulle
återgå till den ursprungliga
fattigdomen inom det kyrkliga samhället,
så ock till det tillstånd som i öfriga
afseenden varit för den äldsta kristna
kyrkan utmärkande.
Med oro mottog Hans Brask
under förra delen af 1523
underrättelsen om mäster Olofs verksamhet
för de kätterska lärornas spridning. 1
Den tanken att något dylikt skulle
inträffa var honom dock ej
främmande. Redan 1522 skall han enligt
sitt eget yttrande hafva förbjudit
införande eller läsning af Luthers
skrifter; och från början af följande år
har man af honom flere bref hvari
han dels uttalar sin oro öfver det
lutherska kätteriets utbredning, dels
uppmanar till strid emot detsamma.
gen berör Olofs verksamhet är af den 7 maj 1523 och stäldt till en medlem
af Upsala kapitel. Han skrifver der, att i Strengnäs en person i tal till folket j
väckt förargelse genom lutherskt kätteri, och han uttalar sin smärta öfver att
ingen prelat uppträdde deremot; han sände på samma gång till kapitlet i
Upsala ett påfligt bref mot Luther för att sålunda motarbeta »sjukdomen»,
innan den hunnit bli obotlig. Samtidigt beklagade han sig ock öfver de
utpressningar for hvilka kyrkan från den verldsliga maktens sida vore
utsatt och öfver den grundsats som uttalades, att kyrkan vore gjord för det
borgerliga samhällets skull, och att derför allt hvad hon egde äfven vore detta
samhälles. Han skulle snart få större anledningar till bekymmer.
Det är sannolikt, att konung Gustaf redan under sin vistelse i Lfibeck
1519 och 1520 fått vetskap om den kyrkliga rörelsen i Tyskland, men lika
Det första bref hvari han uttryckli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
