Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och att under hans uppsigt seniorer årligen skulle inom de särskilda stiften
utöfva visitationsmyndighet. Härmed var äfven den lilla återstod af makt,
som genom Vesterås recess var biskoparne lemnad, borttagen, och det återstod
ej mer än att upphäfva deras värdighet och namn. Det lyckades dock ej att
genomföra den nya ordningen inom kyrkan, och den har derför
hufvudsak-ligen betydelse såsom bevis på, i hvilken riktning konung Gustafs tankar
denna tid gingo.
Detsamma kan med ännu större skäl sägas om den samma dag som
nvss-nämda instruktion utfärdade »regementsformen» för Vestergötland,
hvaraf visar sig, att det var konungens afsigt att enligt tyskt mönster på
kollegialt sätt ordna förvaltningen och lagskipningen inom landskapen. Enligt
denna förordning — utgifven med samtycke af konungens »regementsråd» (detta
var nu namnet på riksrådet) — skulle landskapets styrelse handhafvas af ett
»regemente» bestående af en ståthållare, en underkansler, fyra
»medhjel-pare» eller »medråd», en sekreterare och i vissa fall »ridtmästaren», det vill
säga den embetsman som förde befälet öfver den »rote», som skulle vaka öfver
ordningens vidmakthållande inom landskapet. Regementets beslut skulle
utfärdas i konungens namn. Det skulle utöfva hans domsrätt — och sålunda
ersätta de gamla räfst- och rättartingen —, hafva uppsigt öfver fogdarne och i
allmänhet utöfva tillsyn öfver kronans rättigheter, uppbörd, gods, gårdar och
så vidare. Derjemte skulle det främja en god ordning eller »poli t ia» och för
detta ändamål vaka öfver att landsköp ej tinge bedrifvas, att förbud mot
utförsel af varor ej öfverträddes, att oskäligt pris ej sattes på köpmansvarorna,
att inga »förderfvade eller förfalskade» varor iinge säljas, att rätt mått och vigt
brukades och så vidare. »Ridtmästaren» hade särskildt i uppdrag att låta siua
män dag och natt vid gränserna och på vägarna speja efter misstänkta
personer, tillse att främmande och inländska köpmän voro stadda i rätta ärenden
och försedda med pass och i synnerhet antasta dem som utan tillstånd afveko
från »de allmänna landsvägar, hvilka från den ena köpstaden och till den
andra skola proklamerade och allestädes utropade blifva». Jemte dessa
föreskrifter för regementsrådets verksamhet förekomma andra som beteckna, huru
långt konung Gustaf nu ansåg sig kunna utsträcka sitt konungsliga välde.
Frälsemännen förbjödos — uppenbarligen i strid med Vesterås recess — att
utan konungens skriftliga tillåtelse låta tilldöma sig några kyrkliga gods; de
skulle ej heller utan konungens samtycke få försälja eller förpanta sina egna
gods, och i sammanhang härmed förbjödos borgare och köpmän att utan
konungens medgifvande tillhandla sig jordagods. Hela förordningen är för
öfrigt hållen i en uppskrufvad herskarton, som helt och hållet skiljer sig från
den, som genomgår konung Gustafs skrifvelser från den tidigare delen af
hans regering.
Denna förordning har åtminstone till någon del en tid varit tillämpad»
Ståthållare blef Gustaf Olsson (Stenbock) till Torpa, tillika konservator och
religionsråd i Vestergötland; underkansler eller vicekansler var biskop Sven
i Skara och till medråd utnämdes fyra rådsherrar. Man har detta »rege-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
