Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till eder häradshöfding och Göran Olsson till eder fogde; så tyckes oss fast
sällsynt vara, att I sådant begären och efterstån efter edert eget sinne och
vilja, alldenstund sådant är hvarken lag eller sed här i Sverige, utan vår lag
och gamla kristliga seder gifva det tillkänna, att efter det vårt rike är ett
gammalt konungarike och konungarne hafva haft den makt och välde här i
riket till att afsätta och tillsätta häradshofdingar, lagmän, fogdar och andra
embetsmän, efter som dem hafver tyckts riksens nödtorfter och lägenheter
behöfva kunde; derfor tyckes oss också godt och rådligt vara, att man ock
låter det blifva vid det skick, som gammalt och fornt varit hafver, och att
allmogen icke brukar sig högre i sådana fall än dem bör att göra.» Och
dervid blef det.
Så arbetade konung Gustaf for Sveriges rike med rastlös ifver och med
hela sin kraft, utan att sky någon ansträngning och stundom utan att så noga
väga värdet af sina medel. Under den första tiden kan man säga, att
förhållandena tvungo honom att öfver allt personligen ingripa; sedan blef det
honom en vana; stundom känner han det tungt att sålunda sjelf bära allt,
klagar under de sista åren, att ban är en »utarbetad herre», och begär, att
man ej skall skjuta allt in på honom.
Men var arbetet hårdt och mödan stor, så blef ock något uträttadt.
Med skäl kunde konung Gustaf 1539, med tanken på hvad han redan då
verkat, skrifva till en af sina fogdar, att »här är nu en annan verld for
handen än i förtiden varit hafver»: han hade då slitit unionens sista band,
afskuddat Romas ok och tillintetgjort hansans under århundraden tryckande
välde; han hade dermed undanröjt hindren för och tillika grundlagt och
upprest den nationela konungamakt, som var hufvudvilkoret for, att den
möjlighet till ett fritt och starkt och sjelfständigt svenskt rike, som
sålunda öppnats, också skulle blifva en verklighet. Under de sista tjugu åren
skyddar han sitt verk mot nya angrepp, stärker den konungamakt han rest
och använder den att i olika riktningar främja sitt lands och sitt folks
utveckling.
Den materiela grundvalen for den konungamakt som konung Gustaf
upp-bygde utgjordes af ökade inkomster och ordnade finanser. Såsom en
»utblottad herre» kom han till »ett förlamadt och öde rike» och hade under det
första skedet af sin regering att dagligen kämpa med nöd och brist af alla slag, till
dess efter 1527 års riksdag och i följd af dess beslut och det sätt hvarpå detta
tillämpades nya hjelpkällor öppnades till behofvens fyllande. Och dessa
hjelp-källor voro mycket rikliga och Dödade år ifrån år mera ymnigt: man kan
i någon mån uppskatta deras betydelse, då man hör att den årliga inkomst
som kronan vid slutet af konung Gustafs regering hade att påräkna genom
indragna kyrkliga hemman och tiondedelar, uppgick till omkring 400 000
mark örtug, det vill säga en summa minst tre gånger större än den, som före
reduktionens början omedelbart ingick till kronan. Men det var ej blott
genom indragningen af de kyrkliga inkomsterna som konung Gustaf ökade
kronans. Det är förut nämdt, huru han sökte samma mål genom att bryta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
