Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fodringen må ock kunna uppskattas, må ock uppskrifvao, huru många
frälse-landbor i hvart län äro, särskildt de som ridderskapet tillhöra och särskildt
de andre. Häruppå må en hafva befallning i hvart biskopsdöme att derpå
göra ett register,, deraf sedan man må göra af alla dessa register en bok,
der räkenskapen efter göras må och vetas hvad riket tillhör eller
bortkommer.» Konung Gustaf måste således i detta fall bokstafligen börja från
början, och det är lätt att förstå, att hans bemödanden att infora en ordning,
hvarom den föregående tiden ej haft en aning, skulle stöta på oerhörda
svårigheter. Ständigt och jemt måste han ligga öfver sina fogdar med vredgade
påminnelser om att insända redovisning, men då. denna kom, var det ofta
flere år för sent, och ej sällan var den så intrasslad, att knapt möjlighet fans
att reda den. »Så är det oss, skrifver han 1549, ingen ringa besväring, att
vi aldrig kunna i tid och timme få våra rättigheter in i kammaren af
fog-darne, utan de skola så alltid behålla penningarna inne hos sig, så länge de
vilja, oss och kronan till ingen ringa skada.» En annan gång klagar han, att
de register fogdarne inskicka äro liksom »en skugga uti månsken, den man ser,
och hafver den dock ingen effekt eller bruk med sig; ty de veta icke följa rätta
sättet, utan mänga uti en hop det ena med det andra, så att de sjelfva uppå det
sista icke veta reda sig derutaf»; men att »vältra och sola sig i riksens
penningar», deruti visade de ingen försummelse. Omöjligheten för konungen att
sjelf kunna verkställa all den kontroll som var af nöden hade nödgat honom att,
såsom här nedan skall visas, för granskningen af fogdarnes räkenskaper inrätta
ett särskildt verk, men detta hindrade honom ej att fortfarande tidt och ofta.
personligen ingripa deri, ej minst för att sålunda kunna bedöma, huru den
granskande myndigheten skötte sitt uppdrag. Man har till och med exempel
på, att han för detta ändamål af fogdarne infordrat kopior af de räkenskaper
som de inskickat till granskning; och ständigt äro hans skrifvelser till de
granskande tjenstemännen uppfylda af förebråelser för försumlighet,
oredlighet, brist på förmåga eller vilja att klart och öfverskådligt uppställa de
redogörelser de i sin ordning skulle aflemna. Otåligheten öfver att hans
föreskrifter i sistnämda fall ej åtlyddes gaf sig luft i de skarpaste uttryck, såsom
då han vid ett tillfälle (1557) skrifver: »Veta vi snart icke, hurulunda vi
skola gjuta uti eder samma ordning, antingen med vax, vatten eller tjära.
Och der I icke annorledes och med större flit eller aktsamhet viljen taga
saken fore och förskicka oss bättre och beskedligare räkenskap, då vore det
bättre ogjordt än gjordt så, att I hafven skam. och otack för mödan.»
Frukten af konung Gustafs oaflåtliga arbete för att upprätta rikets
finansiela ställning visar sig deraf, att vid hans död dess årliga inkomster
voro mångfaldiga gånger större än de varit i början af hans regering; att
kronans fasta egendom ökats med nära 12000 kyrkohemman, och att han
lemnade efter sig en »liggande skatt» af mycket betydande storlek.
Redan denna grundval måste åt den nya konungamakten gifva en
styrka, hvarom medeltidens ständigt penningbehöfvande regenter ej kunnat
hafva någon aning, och kronans ärftlighet satte på den samma inseglet 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
