Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
köping, och samma år erbjöd Karl en annan af de män, som för liturgiens
skull förlorat sin plats, tillflykt och anställning inom hertigdömet: den 1579
afsatte kyrkoherden i Vadstena, Jesper Marci, utnämdes till superintendent
öfver Vermland samt Vadsbo och Valla härad. Denna åtgärd var för
öfrigt äfven i ett annat afseende betecknande för Karls ställning till den
liturgiska striden; de nämda landsdelarna hade förut lydt under Skara stift; nu
skilde Karl dem derifrån för att draga dem undan den liturgiskt sinnade
biskopens domvärjo. Detta skedde samtidigt med, att tvisten om Strömsholm
ytterligare tillspetsades genom att hertigen lät förbjuda länets invånare att
utgöra återstående utskylder till enkedrottningen.
Allt detta förmådde nu konung Johan att taga ett, såsom han trodde,
afgörande steg. I förlitande på den medgörlighet, riksdagen vid denna tid
städse visade konungen, och förmodligen ej utan tanke på den spänning, som
rådde mellan hertigen och några af adelns främsta män, kallade han sitt rikes
ständer att slita tvisterna mellan honom och brodern: Riksdagen samman-
trädde i Stockholm i januari 1582, och konungen synes der hafva
genom-drifvit allt hvad han ville. I en handling daterad den 15 januari förklarade
presterne, att de onödda och otvungna samtyckt, att liturgien skulle i
enlighet med beslutet af 1577 i alla församlingar i riket, »ingen undantagandes»,
brukad blifva; de stadfaste tillika kyrkoordningen af 1575 och förklarade sig
vilja hålla dem, som ej rättade sig efter detta beslut, »för ohöriga och olydiga
man». — »Uti lika måtto, heter det vidare, stadfästa vi ock härmed allt det,
som meniga riksens ständer hafva jakat till kunglig majestäts och Sveriges
rikes konungars högsta dom, rättigheter, regalia och härligheter anrörandes så
väl inom furstendömena som utom–––––— och bekänna härmed uti Sveriges
rike en gudstjenst, en konung och en lag.»
Med detta »meniga riksens ständers beslut» syftas på en handling, känd
under namnet »stadga om konungslig och furstlig rättighet öfver
furstendömen» och daterad den 27 januari 1582. I denna stadga, som
säges vara upprättad derför, att i arfföreningen samt konung Gustafs
testamente och förläningsbref något kunde finnas, som ej vore »så klarligen satt
som det väl behöfdes, utan kunde vrångvisligen tydas», och hvars innehåll
bland annat förklaras dermed, att det ej vore troligt, att konung Gustaf velat
»förkorta konungens och kronans rättigheter för sin egen afföda», förordnas:
1. Att efter som efter konung Gustafs död »uti sjelfva religionen intet
är blifvet förändradt, utan mässordningen allenast med några gudfruktiga
kyrkaseder och kristliga böner förmerad», och då ingen skadligare söndring
kunde finnas än den i religionssaker, så skulle alla kyrkoseder och
ceremonier, som nyttjades inom riket och af meniga presterskapet voro
samtyckta, äfven iakttagas inom furstendömet.
2. Som konungen egde högsta dom öfver både andliga och verldsliga
saker, så skulle ej furstarne ega att utan konungens samtycke tillsätta biskop
eller förändra stiftens gränser.
3. Efter som lagman innehade det högsta doinarembetet i riket näst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
