Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och vid riksdagen i Stockholm 1609 rådplägade han med ständerna om
af-sändande af särskilda beskickningar till så väl Nederländerna som Frankrike,
England och några af de tyska protestantiska staterna. De sändebud som
följande år afgingo hade i uppdrag att meddela holländska regeringen, att
Sigismund mot löfte om hjelp från Spanien till svenska tronens återvinnande
hade förbundit sig att åt detta lands konung under några år inrymma
Elfsborg, hvarifrån meningen vore att bekriga holländarne. Deras egna intressen
borde derför mana dem till ett förbund med Sverige, hvari äfven England
och evangeliska unionen i Tyskland kunde upptagas. I likartadt .syfte
afsändes samtidigt en beskickning till Frankrike, med hvars konung Henri
IV Karl redan förut stått i underhandling: »alldenstund, hette det i
instruktionen, kunglig maj:t i Franknke är i förbund med konungen i England ocli
de stater i Holland, så är ock kunglig maj:t i Sverige icke obenägen sig med
uti samma förbund att inlåta*. Innan sändebuden lemnat Sverige, kom
emellertid underrättelse om Henris mord, hvarför färden till Frankrike instäldes.
I Holland fann man ej tiden lämplig för ett sådant förbund som Karl
föreslagit, och de sändebud som afgått till England lyckades ej heller uträtta
något för den ifrågavarande saken. Ännu var ej tiden mogen för den
storartade planen till ett allmänt protestantiskt förbund, och det skulle dröja tiere
ar. innan man allmänt lärde sig inse nödvändigheten deraf. Men konung
Karl har hedern af att vara en bland de förste, som verkat för denna stora
sak, och han har derigenom invigt den politik, som under hans store son
skulle föra vårt folk till ett af hedersrummen i mensklighetens historia.
Kriget med Danmark 1611.
Tvistepunkterna ned Danmark: tre kronor — grinsen i Finmarken — handeln på Urland. —
Riksdag i Örebro, nor.—der. 1610. — Danmarks krigsförklaring, april 1611. — Kalmar stad intages, maj 1611.
— Krister Some nppgifver Kalmar slott, 3 ang. — Gustaf Adolf återtager Borgholm, okt. — Karls d9d, 30
okt. 1611.
Då konung Karl 1610 afifärdade beskickningar till de vesteuropeiska
makterna, var det ej blott hans mening att med dem söka förbund, utan ock
att begära deras medling i tvisterna med Danmark. Förhållandena till
detta rike hade under hela hans regering varit något osäkra. I striden mellan
Karl och Sigismund hade Danmark intagit en ganska tvetydig hållning, och
då den senare, såsom det uppgifves, medgaf Danmarks konung Kristian IV
rätten att nyttja svenska riksvapnet tre kronor, så erhöll denne unge och
ärelystne monark en välkommen anledning att åter upptaga detta tvisteämne,
som vid freden i Stettin blifvit lemnadt oafgjordt. Andra orsaker till
missämja saknades ej. Redan under konung Johans tid hade svenskarne påstått
sig ega rätt till norska Finmarken allt intill TitisQord, och deras
anspråk på delar af Norges land framträdde med ny styrka, då Ryssland genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
