Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfver sigt af Sveriges inre utveckling nnder
nydaningstiden.
Styrelse och förvaltning
Konungamakten. — Uldet. — Riksdagen. — Stånden. — Formerna för förvaltningen ork
lagskipnia-S®1*- — Krigsvftsen.
m någon regents styrelse kan sägas göra epok i
svenska statsskickets historia, så är det visserligen
Gustaf I:s. Konungamakten, som
undermedel-tidens senare del knapt varit mera än ett namn,
erhöll genom det sätt, hvarpå hau använde
reformationsrörelsen, en finansiel, genom hela hans
regering en fast moralisk grundval och genom
arf-rikets införande ett nytt, hittills okändt stöd:
under de sista tjugu åren af sin regering var Gustaf
i verkligheten enväldig. Hans båda äldsta söners
usla styrelse rubbade grundvalarna och hotade att
bräcka stödet, men den yngste sonen gaf båda
ny styrka, på samma gång han i riksdagen
började uppfostra en med konungen jeinbördig makt.
Med den förändring i konungamaktens betydelse, som af Gustaf I
åväga-bragtes, följde för en tid upphörandet af den senare medeltidens sed att låta
konungarne jemte deu i landslagen intagna konungaeden afgifva en särskild
konungaförsäkran. Sjelf gaf han ingen annan försäkran, Erik lika litet, och
äfven Johans konungaed var af hufvudsakligen samma innehåll som
konunga-balkens. Föret de faror, som med Sigismunds tillträde till regeringen hotade
rikets religionsfrihet, framkallade åter en särskild försäkran, och denna rörde
också endast de religiösa förhållandena. Af hufvudsakligen samma innehåll var
den, som konung Karl vid sin kröning afgaf.
De vexlingar, rådets politiska betydelse under detta tidskifte undergick,
motsvarade konungamaktens. Det hade under medeltidens senare del sökt
nyttja konungen som sitt redskap; det blef under konung Gustafs tid dess
lott att användas som konungens. Efter hans död växer dess betydenhet
småningom: det börjar under Johan ITT åter taga i anspråk sin i lagen
förbehållna rättighet att »styrka konungen till all rikets rätt, att han må hålla
de eder han hafver riket svurit», och samtidigt eller kort derefter röja sig
1 Det skarpt begränsade utrymmet har icke tillåtit göra öfversigterua så utförliga som
önsk-ligt hade varit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
