Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla instrument höll han lutan för det ljufligaste, och var ingen afton, då
han var ensam, att han icke öfvade sig derpå.» Äfven Gustafs söner hade
musikaliskt sinne. Erik icke allenast sjöng och spélade luta, utan synes äfven
hafva komponerat. Då han 1568 höll ett högtidligt intåg i Stockholm, ginge
spelmän, heter det, och andra musici med i tåget och »figurerade den psalm han
sjelf komponerat». Erik lika som Johan hade ett kapell, i hvilket märktes flere
koustnärer från Italien, och äfven under Karl IX:s tid omtalas ett sådant.
275. Svartsjö slott i Upland, uppfördt under Erik XIV och Johan III.
I ännu högre grad fäster sig intresset vid hofvet och konungen
personligen, då fråga är om bygnadskonstens och de öfriga bildande
konsternas ställning i landet under detta tidhvarf. Under medeltiden var
kyrkan dessa konsters förnämsta beskyddarinna och kund; sedan prestväldet
störtats, och den allmänna egendomen samt makten samlats i konungens hand,
träder slottet i kyrkans ställe, och på konungens personliga begåfning beror
till god del konstens öde. Yasakonungarne saknade som bekant icke heller
sinne härför. Bland Gustaf I:s egenskaper nämdes uttryckligen äfven ett
godt omdöme i »konstigt håndeverk, måleverk1, konterfej, landskap och byg-
1 Del. II, «. 473—478 finnas afbildningar (dock efter en kopia på 1600-talet) af de gravyrer,
som Gustaf lut konstnärer i Antwerpen förfärdiga, framställande Stockholms blodbad och dermed i
sammanhang stående händelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
