Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
och erhöllo helt andra värf. Det synes imellertid, som skulle
Marsken en tid efteråt äfven hafva haft förnämsta platsen vid Konungens
Hof. Under de första Unionskonungarne, som mest vistades i
Danmark, torde ingen ordentlig Hofstat i Sverige hafva varit inrättad,
men under Konung Christofers tid förordnades en Riks-Hoj mästare
(en titel lånad från Danmark, der Riks-Hofmästaren var den
förnämste bland Riks-embetena), hvilken skulle hafva högsta
öfverinseendet vid Konungens Svenska Hofstat. Värdigheten bibehölls af Carl
VIII, som förlänade den åt sin måg Erik Gyllenstjerna, äfvensom af
följande Regenter.
Enligt det af Kon. Johan Hl år 1571 utfärdade Reglemente för
Hofstaten m. m. ställdes Konungens Hofstat under 2:ne Chefer:
Riks-Hofmästaren och Hof-Marsken. Den förre skulle hafva inseendet
öfver hushållningen i Konungens kök, rättegången och exekutionen
inom Hofstaten; till den senare hörde Ceremonierna, Konungens
källare och stallet. — Kon. Carl IX förlänade Högste Styresmannen öfver
Hofvet titel af Riks-Marskalk; den förste som innehade denna
värdighet, var Göran Stjernsköld. Riks-Marskalken, som enligt 1634 års
Regerings-Form alltid tillika var Riksråd, erhöll efter 1680 års
statshvälfning namn af "Öfverste-Marskalk", hvarmed fortfors till år 1772.
då Kon. Gustaf III återupplifvade den sedermera alltjemt fortfarande
Riks-Marskalks-värdigheten.
I öfverensstämmelse med den vidsträckta befattning, som i förra
tider tillhört Riks-Marskalken, tillkommer det honom (jfr K. Brefvet
d 12 Febr. 1801) att hafva högsta befälet och Öfverinseendet öfver de
till Hofvet hörande departementer och stater, i afseende såväl
påju-stitien*) och exekutionen, cura ecclesiæ, ekonomi, polis,
penningeförvaltning och redogörelse, som i hvad till Hofvets etikett
ochceremo-niel * hörer, hvarföre ock vederbörande Chefer och Hufvudmän för
hvarje korps och departement äga att göra Riks-Marskalken besked
för deras förvaltning, samt att i ae ämnen, der förfrågningar behöfvas,
vända sig till honom.–-Riks-Marskalken, som derjemte för
Konungen föredrager ärenden rörande Hofvet, äger antaga eller
föreslå embets- och tjenstemän vid Hofvet, och har
Riks-Marskalks-Em-betet jemväl — enligt K. Brefvet d. 12 Febr. 1847 — inseendet öfver
Riddarholmskyrkan inre med hvad dertill hörer.**)
Öfverste-Kammarherren kallades fordom Öfver-Kammarherre, men
erhöll förstnämnde titel med Fält-Marskalks värdighet år 1783. Samma
höga rang tillkommer äfven Öfver-Hof-Stallmästaren och
Öfver-Hof-Jägmästaren.
Cheferne för DD. MM. Drottningarnes och Enke-Drottningarnes
Hof benämndes Öfverste-Marskalk alltifrån år 1751. Äfven denna
*) Kongl. Borg-Rätterne (den Nedre och Öfre) upptogo förr alla de mål,
som angiugo Konungens Hof-, Stall- och Jägeri-betjente, men upplöstes
genom K. Kung. d. 19 Dec. 1844.
*•) Förteckning å dem, som sedan äldre tider innehaft högsta Chefsplatsen
vid Kgl. Hofvet se Admin. o. Stat. Handbok 1868, s. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
