Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
tion, så att det framdeles utgjordes af ett Riksråd såsom
Kansli-President, ett Riksråd såsom bisittare (Riks-Kansliråd), Hof-Kansleren,.
de 3:ne Stats-Sekreterarne och 4 Kansliråd. Med undantag deraf,
att antalet af sistnämnde Embetsmän ökades, vidtogos inga väsentliga
rubbningar af denna organisation till Gustaf III-.s tid.
En nv Stats-Expedition, Handels- och Finans-Expeditionen, med
särskild Stats-Sekreterare (Johan Liljencrants) bildades af Konung
Gustaf III år 1773. Ecklesiastik-ärendena hade — sedan Gustaf H
Adolfs och hans efterträdares försök att inrätta ett Öfver- eller
General-Konsistorium icke lyckats — genom 1661 års Kansli-Ordning
ställts under Kansli-Kollegium, sedermera efter utfärdandet af Carl
XH:s Kansli-Ordning subordinerats den då inrättade
Handels-Expeditionen och slutligen öfverflyttats till Civil-Expeditionen. För
presterliga befordringsärenden inrättade Gustaf III 1786 en s. k.
Eckle-siastik-Beredning, hvariemte, efter Rådets upplösning (1789) och
införandet af Allmänna Beredningen, en Biskop (Wallqvist) utnämndes
att uti preste- och ecklesiastika mål vara ledamot och föredragande
i denna Beredning. Deremot tillsattes ej Stats-Selcreterare-platsen
för Utrikes ärenden efter 1777, utan Hof-Kansleren öfvertog i stället
dennes åligganden. Sjelfva Kansli-Kollegii bestånd måste anses
hotadt alltsedan Stats-Expeditionerne uppkommo, och sedan Gustaf III
alltmer tog diplomatiska ärendena i sin egen hand, upphörde bemälde
Kollegii befattning dermed, och dess göromål förminskades både till
vigt och mängd. Efter Kansli-Presidenten Grefve Creutz’ död (1785),,
uppdrogs Presidents-platsen kollektift åt 2:ne (Joh. Gabr. Oxenstjerna
och Emanuel de Geer); efter Rådkammarens upplösning och sedan
Oxenstjerna och De Geer erhållit afsked, stod väl ännu Grefve Carl
Wilh. v. Düben såsom Chef i spetsen för Kansli-Kollegium, men sedan
han kort derefter (Nov. 1790) äfven tagit afsked, tillsattes ej vidare
någon Kansli-President, utan — under Konungens ledning — sköttes
Utrikes ärendena ad interim af Stats-Sekreteraren U. G. Franc.
Förmyndare-Styrelsen för Gustaf IV Adolf vidtog i fråga om
Kansliet flera genomgripande förändringar. I Juli 1792
återupplifvades Riks-Kanslers-embetet (i Fredr. Sparres person), äfvensom
Hof-Kansler (Lars v. Engeström) — efter 6 års vakans — tillsattes.
Deremot upphörde (1793) såväl Finans-Expeditionen som den särskilda
föredragandeposten för Kyrko-ärenden, i det såväl Finans- som
Eckle-siastik-ärenden lemnades åt Stats-Sekreteraren för Inrikes
Civil-Expeditionen (Mathias Rosenblad). — Gustaf IV Adolf lät upplösa
hela Kansli-Kollegium d. 17 Febr. 1801 och för allmänna
uppfostrings-verkets öfverinseende och styrelse inrätta ett s. k. Kanslersgille, som
erhöll särskild instruktion d. 27 Okt. s. å. Samtidigt upplifvades
imellertid Kansli-Presidents-befattningen, sedan Riks-Kansleren redan
1799 erhållit afsked.
Till följd af det nya statsskicket 1809 erhöll Kansliet en i flera
hänseenden förändrad organisation. Kanslersgillet upphörde, och en
egen s. k. Kansli-Styrelse (under Utrikes Stats-Ministern) inrättades
d. 23 Okt. 1809, enligt den då utfärdade Kansli-Ordningen. Justitie-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
