Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
Hufvudboken föres och afslutas i det Kommissariatet
underlydande Boksluts-Kontor, hvarest äfven öfriga räkenskaps-göromål
hufvudsakligen förrättas. — Granskningen af Verkets räkenskaper,
äfvensom öfrigt revisionsarbete, med undantag af den Kommissarierne
åliggande gransknings-skyldighet, besörjes i Revisions-Kontoret, i
hvilket — likasom i Boksluts-Kontoret — en Kamererare är anställd.
Verkets rätt och talan i förefallande rättegångs- och
utsöknings-ärenden bevakas och utföras af en Ombudsman.
Fullmägtiges Ordförande åtniuter i arvode 3,200 Rdr, samt hvar
och en af öfrige Fullmägtige 1,600 Rdr. Löneinkomsterna för
Embets-och Tjenstemännen utgöra: för Sekreteraren 5,000, Kommissarierne
à 5,000, Kamereraren i Boksluts-Kontoret 3,600, d:o i
Revisions-Kon-toret 3,450, Ombudsmannen 2,300, Fullmägtiges Notarie och
Registrator 2,300, Kommissariatets Notarie 2,300, Kassa-Bokhållaren och
Bok-hållarne i Boksluts-Kontoret à 2,300, Kanslisterne, Kammarskrifvaren
och Kontorsskrifvarne à 1.150—1,650 Rdr; hvaijemte för
tjenstemännen i 2:dra och 3:dje graden (Kamererarne, Ombudsmannen,
Notari-erne och Bokhållarne) lönerna ökas efter 5 och 10 års tjenst ända
till 2,500 och 3,000 i 2:dra samt 3,500 och 4,000 Rdr i 3:dje graden.
De till Riksgälds-Kontoret under år 1871 influtna och på
Kontorets inkomst- och utgifts-räkning i Riksbanken insatta medel utgjorde
25,856,674 Rdr, och Kontorets genom utassignering från samma
Bankoräkning bestridda utgifter 27,420,318 Rdr. Sammanlagda beloppet af
de utbetalningar (kapitalutgifter), som för sagde år skulle af
Riksgälds-Kontoret verkställas, uppgick till 12,471,621 Rdr 77 öre, och
de åt Kontoret för året anslagna tillgångarnes (kapitalinkomsternas)
belopp till 14,226,725 Rdr 15 öre. Utan beräkning af de för
jern-vägslanens liqviderande bildade ränte- och amorteringsfonders
behållningar, uppgingo Riksgälds-Kontorets bokförda fordringar och
öfriga tillgångar vid 1871 års slut till 36,626,597 Rdr 80 öre, hvaraf
fordringarne för utlemnade amorteringslån till enskilda jernvägars
anläggande utgjorde 14,168,579 Rdr 25 öre. Utom den fonderade
statslåneskulden, uppgingo Riksgälds-Kontorets skulder vid samma
tid till 9,133,026 Rdr 36 öre. Kapitalskulden för de till dels Statens
dels enskilda jernvägsanläggningar unptagna fonderade statslånen
utgjorde enligt de utfärdade och vid 1872 års början ännu ej förfallna
obligationernas bokförda belopp, 18,023,200 Rdr Rmt, 24,782,100 Thal.
Pr. Cour. och 1,671,900 £ St., motsvarande tillsammans efter antagna
kursberäkningar, 114,096,800 Rdr Rmt, och öfversteg med 112,189,474
Rdr ofvannämnda ränte- och amorteringsfonders aå ägande
behållningar, utgörande 1,907,326 Rdr 18 öre. De bestämda och å
Riksgälds-Kontoret anvisade årl. anslagen eller de s. k. "annuiteterna"’
för den fonderade statsskuldens liqviderande utgjorde vid 1872 års
början 6,527,492 Rdr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
