Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
1) Indelta trupper.
Indel»inqscerkets första början kan återfinnas redan under äldsta
tider i Härads- och Skeppslags-indelningen samt dessas åliggande att
uppställa ett visst antal krigare. Efter vikingatågens upphörande
förföll dock alltmer denna organisation, hvarjemte inre oroligheter
och unionstidens strider införde bruket af värfvade trupper. Gustaf
I ordnade sedermera krigsväsendet, och hans plan att till manskapets
underhåll anslå vissa jordlägenheter fullföljdes vidare af Carl IX och
Gustaf II Adolf, så att redan vid den tiden en del af hären
aflöna-des medelst krono- eller skattehemman (s. k. militie-hemman), öfver
hvilka särskilda militie-jordeböcker upplades. Från Carl XI räknar
indelningsverket imellertid sitt egentliga upphof. Dalarne hade redan
år 1621 åtagit sig att, mot befrielse från utskrifning, hålla ett visst
antal knektar; de öfrige provinserne följde småningom exemplet, och
1682—1689 afslötos dylika s. k. knekte-kontrakt med alla provinser,
ehuruväl indelningsverket först med år 1733, då det fastställdes i
Österbotten, kunde sägas vara fullbordadt. Hufvudgrunden derför
var, beträffande Indelta Infanteriet eller s. k. Rothål Is-Regementena 7
att 2 (stundom hemman, utgörande en Rote, utan afräkning ä
kronoräntan, genom legning anskaffade och underhöll en soldat, som
till bostad erhöll ett torp inom roten, hvaremot Kronan till befälets
aflöning och förseende med bostäder anslog dels kungsgårdar och
kronohemman, dels kronoräntor. Indelta Kavalleriet åter, hvars
upprinnelse kan sökas i den af Magnus Ladulås inrättade adliga
rust-tjensten (hvaraf ända till slutet af förra seklet ett minne qvarstod i
s. k. Adelsfanan), och som genom Carl IX:s förordning år 1603, att
hvarje ryttare skulle tilldelas en gård af bestämd ränta eller ock
erhålla en viss spanmålsränta från ett bestämdt skattehemman, äfven
fick sin aflöning grundad på jordegendom eller förläningar, ordnades
sedermera först af Gustaf Adolf, så att hvarje ryttare underhöll sig
sjelf, med häst, beklädnad och vapen, för en viss hemmansränta, och
sedan af Carl XI, som i sammanhang med det öfriga indelningsverket
eller roteringen utsåg och bestämde de hemman (i allmänhet de bästa
krono- och skattehemman), hvilka — mot eftergift af kronoräntan —
skulle, såsom Rusthåll anskaffa och underhålla ryttare, som, i likhet
med soldaten, erhöll ett särskildt boställe. Under senare tider har
väl en icke ringa del af Rusthålls-Kavalleriet (i allmänhet dock
endast för viss bestämd tid) afsutit, hvarjemte såväl ny rotering (de
båda Skånska Infanteri-Regementena) som rotejemkning (t. ex. i
Jemtland) vid Infanteriet verkställts, men hufvudsakligen är dock
Carl XI:s indelningsverk ännu beståndandè, och 80 § i Reg.-Formen
stadgar, att "Krigsmagten till häst och fot så väl som Båtsmanshållet
af rotering och indelning förblifver vid de med landet och städerna
upprättade kontrakt och indelningsverk, hvilka till deras
hufvudgrunder skola orubbade vara, intilldess Konungen och Riksdagen finner
nödigt någon ändring deruti samfäldt att göra, kunnande ingen ny
eller tillökad rotering, utan genom Konungs och Riksdagens
sammanstämmande beslut, tillkomma."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
