Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
utgifter:
Löner och arvoden ............................................. Rdr 244,397: 53.
Pensioner m. m.................................................... » 22,275: 33.
Stipendier, Riksstats- och Kongl............................ » 13,471: —
För institutionernas materiel................................. » 52,492: 67.
Nybyggnader, reparationer, räntor, m. m............... » 41,791: 13.
(Anm. Inkomsten af div. donationer och fonder utgjorde 75,532: 27,
hvaraf utbetalte magnatstipendierna 44,338: 53.)
Enligt 1871 års räkenskaper hade
Lunds Universitet
inkomster:
Universitetets egna medel (incl. Statsanslag 126,396: 25
och arrenden) ...............................................Rdr 201,932: 88.
Reserv-fondens medel,.......................................... » 12,390: 19.
Magnat-stipendiifondernas d:o................................ » 20,811: 24.
Div. donationers och fonders d:o........................... » 23,883: 03.
utgifter, tillsammans .................................. » 261,433: 60.
Professorer och Adjunkter i theologiska fakulteterna hafva sin
hufvudsakliga löneinkomst af prebendepastoraten. För Professorerna
i de verldsliga fakulteterna äro lönerna (med eller utan spanmål) i
Staten beräknade till 4,500 Rdr; för Adjunkterna 2,000—2,500;
Biblio-thekarien i Upsala 4,500, d:o i Lund 4,500; vice Bibliothekarien i
Upsala 3,000, d:o i Lund 2,500 ; 3 Bibliotheks-Amanuenser i Upsala
800—1,500, 2:ne d:o i Lund 1,000-1,500; Akademi-Sekreterarne 3,000;
Akademi-Räntmästaren i Upsala 4,500, d:o i Lund 4,500;
Akademi-Kamereraren i Upsala 3,000, d:o i Lund 2,000 Rdr; o. s. v. Alla
förenämnda löntagare i Upsala åtnjuta särskildt vedanslag, och de
äldre inom vissa befattningar tillika besittning af afskiftade
åker-eller ängslotter.*)
K. Karolinska Mediko-Kirurgiska Institutet.
Detta Läroverk anses hafva sin upprinnelse dels från det år 1667
af Hufvudstadens Läkare bildade "Collegium Medicorum" (se Kongl.
Sundhets-Kollegium), dels från den år 1757 upplösta s. k.
"Kirurgiska Societeten". Sitt första Reglemente erhöll det Mediko-Kirurgiska
Institutet år 1815, och ett nvtt år 1822, då Institutet erhöll
benämningen "Karolinska". Nu gällande Stadgar äro utfärdade d. 26 April
1861.
Enligt dessa skall Karolinska Institutet med Universitetens
Medicinska Fakulteter deltaga i läkarebildningen, vid Hufvudstadens
•) Förteckning på dem som innehaft Kanslersembetet vid Universiteten i
Upsala och Lund se Adm. och Stat. Handbok 1868, s. 247.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
