Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att vi stå på tröskeln till en ny utvecklingsperiod för det svenska
bankväsendet.
Beträffande inlåningen, som behandlas i § 16, finns ingenting
ovanligt; banken tog icke emot insättningar på lägre belopp än
500 riksdaler riksmynt; men det fanns till denna paragraf ett tillägg,
i hvilket direktionen »bemyndigas emottaga och mot öfverens»
kommen afgift förvalta sparbanks enke» och pupillmedel, samt sådana
smärre menigheter tillhörande fonder eller sammanskott, hvilka afse
allmänt gagn eller välgörande ändamål». Vi finna således här antydan
till den verksamhet, som numera utöfvas af bankernas notariat»
afdelningar.
Med afseende på utlåningen heter det bland annat: »Endast i sista
rummet må, om direktionen finner nödigt, lån mot borgen mcddc»
las, dock aldrig sammanlagdt till högre belopp än en femtedel af
hela teckningssumman.» Man finner således att Wallenberg redan
här var beredd att upptaga kampen mot borgenssystemet. Gå vi
tillbaka till 1830»talet, t. ex. till Skånebankens reglemente, för hvilket
vi förut redogjort, möter en annan ton: där står borgenslånet i främsta
rummet: »Alla utlåningar», heter det, »skola ske antingen mot säkra
namn eller hypotek.» Wallenbergs formulering tyder i sin mån på
att en ny tid var i antågande.
76
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
