Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
torde det vara skäligt ägna frågan en mogen pröfning, eller åtmins»
tone ej anse den oförtjänt af all uppmärksamhet. Förr eller se»
nare går det därhän; och uti de stora frågor rörande förbättrade
kommunikationer, som vid innevarande riksdag skola handläggas,
finner jag en ytterligare anledning att nu vidröra detta ämne.»
Med stöd häraf yrkade A. O. Wallenberg, att Skeppsholmen och
till K. flottans etablissement hörande strand på K. Djurgården måtte
till Stockholms stad upplåtas för att i öfverensstämmelse med af
K. M:t fastställda planer och ritningar förses med byggnader och
kajer för handelns behof, mot skyldighet för staden att å lämplig
plats vid Värtan eller annorstädes för det nya sjöetablissementets
behof uppföra likartade byggnader som de befintliga. Staden skulle
vidare bekosta och underhålla en fast bro mellan Norrmalm och
Skeppsholmen och efter tio års tid till staten erlägga en årlig afgift
af 25,000 rdr. Om ej Stockholms stad befunnes villig att begagna
sig af de sålunda erbjudna förmånerna och att åtaga sig de därmed
förbundna förpliktelserna, skulle enskilda eller bolag efter anmälan
hos K. M:t inträda i stadens rätt o. s. v. Motionen remitterades
till vederbörligt utskott, men vann hvarken nu eller då den 1862
förnyades riksdagens bifall.
Allt ifrån 1840»talet, då A. O. Wallenberg först började deltaga i
det politiska lifvet, omfattade han, såsom förut i korthet omnämnts,1
med lifligt intresse frågan om representationens omdaning, och sedan
han själf blifvit medlem af borgareståndet, tillhörde han den frak»
tion eller grupp bland dettas ledamöter, som verksamt arbetade för
reformens genomförande. Vid 1862 års riksdag voterade han för
bordläggning af det De Geerska representationsförslaget, och fastän
han ej var riksdagsman år 1865, verkade han då för dess antagande.
»Jag och många med mig», skrifver han i sin själfbiografi, »trodde
oss hafva funnit, att arbetsordningen vid ståndsriksdagarna hade
förlorat sitt anseende och att det själfsvåld, hvarmed representa»
tionsrätten begagnades på riddarhuset, nått sin höjd vid 1856—5S
års riksdag, då resande flockar af adelsmän uti viktiga frågor kull»
kastade på riddarhuset nyligen fattade beslut. Uti den omständiga
heten, att adelsmännen i allmänhet väl ville bibehålla sin representa»
tionsrätt, men icke påtaga sig motsvarande skyldighet att deltaga i
riksdagsgöromålen, torde fröet till upplösningen af adeln såsom riks»
1 Sc Kap. II.
179
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
