Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åsigt sin första seger i norden. Den var visst icke lysande, ty motionen gick
igenom med en enda rösts pluralitet. Men isen var bruten, och det var hufvud»
sak. Det skäl, som mest inverkade på denna församling, var att ett skålpund guld
var minst femton gånger mera vardt än lika vigt silfver. I ett land med stora
afstånd spelar alltid transportkostnaden en betydande rol, och det inses derföre
lätt, att det är en allmänt gagnclig sak, om man i något fall till en femtondedel
kan nedsätta transportkostnaden.
Vid 1867 års riksdag väckte jag motion om införandet af ett myntsystem,
grundadt på guld med antagandet af en ny ny räknecnhet lika med en franc
i guld. Motionen lemnades utan afseende.
Under sommaren år 1867 sammankallades en internationel myntkonferens i
Paris och blef jag af Kongl. Maj:t utsedd att vid densamma representera Sverige.
Fyratiofyra stater hade ditsändt delegerade. Norge var representeradt af Professorn
D:r hroch. Då de begge länderna hade olika myntsystem, tillerkände konferensen
oss hvar sitt votum, men jag erinrar mig städse med glädje att brödrarikenas
representanter samverkade. Begge bestredo vi den dubbla myntfotens bibehållande,
och begge anslöto vi oss till guldfrancsystemets upphöjande till internationell
myntsystem. Föröfrigt begärde jag formligen proposition på: att alla nationer skulle
i myntmetall begagna samma legering af nio delar guld och en del koppar. Jag
ansåg nemligen af vigt, att ifall man icke skulle komma till antagandet af lik»
lormiga mynttyper, skulle det alltid vara en fördel om alla länders guldmynt
vore af samma halt, då deras inbördes värde lätteligen kunde utrönas genom att
helt enkelt utröna vigten. Konferensen biträdde denna åsigt. Efter konferensens
slut återkommen till fäderneslandet, afgaf jag en rapport om förloppet, och fogade
dertill ett underdånigt betänkande, innehållande förslag till ett nytt myntsystem,
grundadt på guld.
Den 27 Januari 1868 väckte jag motion om införandet af detta myntsystem,
som med tiofrancstyckct i guld till myntenhet, skulle väsentligt underlätta vår
samfärdsel med andra länder. Kongl. Maj:t fann tiden icke vara inne för en så
genomgripande reform, men under den 17 Mars 1868 afläts en nådig proposition om
präglande af två mynttypcr å tio och tjugufem francs valörer. Riksdagen biföll Kongl.
Maj:ts proposition och Kongl. Maj:t utfärdade en förordning af den 31 Juli 1869
om upphörandet af präglandet af de hittills brukliga Dukatema, hvarjemte präg<
ling af tiofrancs-stycken under benämning Carolin tog sin början, och skulle
tjugufem francs stycke, motsvarande två och en half Carolin, jemväl präglas, så
snart sädana myntstycken ingingo i det Franska myntsystemet.
Genom Carolinen erhöll Sverige ett mynt, som gälde för sitt fulla prägelvärde
pä verldsmarknaden; genom Carolinen hoppades jag att vårt myntsystem skulle
erhålla en anknytningspunkt till francsystemet, hvilket då redan begagnades af
sjutio millioner menniskor i Europa och som sedan vunnit en ytterligare utbred»
ning, så att det nu begagnas af minst nitio millioner menniskor i denna verldsdel.
Vid 1869 års riksdag föreslog jag införandet af ett nytt myntsystem, grundadt
på Carolinen såsom myntenhet. Med anledning af denna motion beslöt riksdagen
en skrifvelse till Kongl. Maj:t, hvaruti den förklarar en förändring uti landets
myntsystem vara önskvärd, och anhöll det Kongl. Maj:t täcktes låta anställa ut»
redning, huruvida ett nytt myntsystem, i enlighet med i motionen angifna grunder,
vore för landet ändamålsenligt.
232
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
