Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 2. Framstående mekaniker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 ARBETKTS HJELTAR.
feux croisés,granater, rikochettbatteri, uppliöjda löpgrafbastioner,
parallelgrafvar och metoden att sätta fästningens omgifningar
under vatten, för att hindra en belägrande fiende att nalkas.
Men det är icke allenast som ingeniör, som Sébastien Le
Prestre, markis af Vauban, gjort sig förtjent af sina
landsmäns tacksamhet. Krigskonsten är egentligen ingenting annat
än en grym nödvändighet, hvilken man tid efter annan måste
modigt underordna sig, och för vår del anse vi Vauban väcka
ännu mera intresse som filantrop än som ingeniör. Han gick
ända derhän att han öppet begärde det nantesiska ediktets
återupprättande, ett bevis på stor sjelfständighet, i
betraktande af den intoleranta tid, på hvilken Vauban lefde. Han
intresserade sig lifligt for de fattiga. - han hade tillbragt
sin barndom och sin första ungdom bland dem. Hans bok
La Dwie royale innehöll en hjertslitande skildring af de ofrälses
sorgliga tillvaro, »solen-kungen» blef högst förtörnad deröfver
och gaf befallning, att boken skulle konfiskeras. Några dagar
derefter dog Vauban, sannolikt af sorg.
En af Vaubans värdigaste efterföljare var Louis de
Cormontaigne. Han inskrefs tidigt vid genikåren, vistades
oafbrutet i nio års tid i Strassburg och deltog i de
minnesvärda belägringarna under polska och österrikiska
successionskrigen. Han passerade alla de hierarkiska graderna och blef
utnämd till fältmarskalk, i hvilken egenskap han ledde
förstärkandet af fästningsverken vid Mosel. Han öfvervakade
uppförandet af fästningarna Belle-Croix och Moselie och
sammanfattade i dessa båda arbeten sina principer i fråga om
fortifikation. »Den vigtigaste förbättring, som han införde i
befästningskonsten, var att gömma de murade eskarperna för
fiendens blickar, då denne var på afstånd, för att sålunda
tvinga honom att närma sig, då han ville skjuta bräck i dem.
Han ökade utsprånget på ravelinerna, stärkte deras
förskansningar och utvidgade samlingsplatsen i tranchén.»
När Vauban reste genom södra Frankrike, intogs han af
beundran öfver Klquets verk, - måhända stälde han till sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
