Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 7. Domare och rättslärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166 ARBETETS 1IJKLTAR.
i hans hotell. Hans bibliotek var en värdefull hjelp för hans
lärda vänner.
Hans anspråkslöshet var allmänt känd. »Jag anser de
öfverdrifna loford man slösar på mig såsom ett bevis på att
man hyser orättvisa anspråk på mig. Jag är ingen Gud och kan
således icke förtjena dessa utsökta rökoffer, men jag är
ej heller något oförnuftigt träbeläte, som låter sig väl
behaga det falska smickrets giftiga ångor.
Michel Le Tellier arbetade tillsammans med kansleren
Séguier, när han blef vald att mottaga och föredraga ansölr
ningar i kungens konselj och när rättegångshandlingarna
rörande de upproriska i Normandie uppsattes. Den skicklighet,
som Le Tellier visade vid detta tillfälle, förskaffade honom två
utmärkelser. Han blef först justitiekansler i Piemont och
presenterades sedan af Mazarin för Ludvig den fjortonde, som
utnämde honom till statssekreterare vid krigsdepartementet,
när Desnoyers återkallades. Alla underhandlingar, som
växlades under La Fr onde - det politiska parti, som stod i
opposition mot hofvet under Ludvig den fjortondes
minderårighet - gingo genom hans händer, emedan han hade
stannat i kardinalens omedelbara närhet. Le Tellier blef
sedermera en af kungamaktens trognaste anhängare, och förblef
statssekreterare äfven efter Mazarins död. År 1677 blef han
kansler och justitieminister.
Sedan sysselsatte han sig samvetsgrant med
förbättringar inom lagstiftningen. Han utgaf reglementen och fordrade,
att de unga jurister, som sträfvade efter plats i rådskammaren,
skulle skaffa sig större kunskaper och mera skicklighet.
Le Tellier var en stor arbetare, men han följde icke i
allt sina företrädares exempel. Som nitisk hofman gillade
han det Nantesiska ediktets upphäfvande, han glömde, att
familjen Séguiers stamfar protesterat mot parisiska blodbrölloppet.
Förste presidenten Guillaume de Lamoignon*)
härstammade från en juristslägt. Hans far var parlamentspresident och
*) Född i Paris 1647.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
