Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I)EN UNDERBARA HARPAN.
23
Långsamt och innerligt klang harpan. Det var,
som ville den utan tårar eller klagan tolka en själs
trängtan efter det skönaste, i en sällsam blandning
av bävan och visshet.
Sedan kom Largo. Han var så axelbred, att han
måste gå på sidan för att komma igenom passet. Och
det gick mycket långsamt för honom.
Nu kom Prestissimo. Han sprang otåligt förbi
sina äldre syskon och knuffade till alla sina gamla
farbröder.
Espressivo stod med tårade ögon och
lyssnade till harpan, och Cantabile, som följde strax efter,
blev så hänförd, att hon själv sakta sjöng till det
harpan spelade.
De båda tvillingsystrarna Andante och Andantino
höllo varandra i hand, då de gingo genom passet,
Andante först, långsamt och stilla, Andantino med
något kortare steg, som den som går efter en annan
ofta måste taga, i synnerhet om den som går först
icke gärna släpper den andras hand.
Sedan kom kronprinsen, Allegro, och han gick,
som om han vore rädd att hinna för sent. Men fastän
han hade så bråttom, gick han nästan alltid med
jämna, fasta steg. Av artighet för systrarna lät han
dem gå före, men sedan kunde ingenting hindra
honom i den raska, säkra frammarschen eller få
honom att vända på huvudet och se sig tillbaka.
Han var ännu mycket ung, och som han var begåvad,
så insåg han, att han hade mycket att lära, om han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
