Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ernst Moritz Arndts svensktid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kroppsaga mot de inkallade. Och slutligen är den för varje
bataljon föreskrivna styrkan lika (600 man).
Egendomligt är det då att erfara, att det pommerska
lantvärnets upphovsman, den förut nämnde Gustaf Vilhelm
av Tibell energiskt motarbetat upprättandet av det
svenska. Första upprinnelsen till detta har man att
söka i en promemoria, som i februari inlämnades till
konungen av f. d. generalmajoren Curt Philip Carl von
Schwerin. Denne tillhörde en släkt med vidsträckta
förbindelser i Pommern, var t. ex. själv gift med en
furstinna von Putbus, och, vad som intresserar oss
mest i detta sammanhang, var dessutom synnerligen
god vän med Arndt. På sitt gods Husby vid Slätbaken
hade han mottagit honom under hans första besök i
Sverige och blivit — enligt Arndts eget ord — hans
”hjärtevän”. Förbindelsen fortsatte även under andra
besöket; ett minne härav äro de av Arndt i
Kontrollören publicerade ”Breven till generalen greve Schwerin”
författade under år 1807. De äro ej brev i vanlig
mening, utan ha en rent litterär karaktär, kunna således
ej ge några upplysningar av värde rörande själva
händelserna under Arndts Stockholmsvistelse, men bevisa
ju en livlig intellektuell förbindelse mellan de två
männen, som bör ha medfört inbördes påverkan. Tämligen
säkert ha den gamle krigaren och Arndt diskuterat
Sveriges försvarsmöjligheter, och med kännedom om det
djupa intryck den senare fått av idéerna om en
värnpliktsarmé, hålla vi det ej för osannolikt, att det är från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
