Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men nu kvittras åter lärkegladt. Och jag
sitter här och ser melankoliskt ned pä det väl
tillbommade paradiset. Ty det egendomliga vid
denna enkla historia är att — herrn och frun
aldrig hördes af och aldrig omnämnts mer.
Rummets luckor slötos kvickt och så står det än
som onappadt lockbete.
Medan den svåruthyrdare kvisten är besatt
af en dum german.
O Manuela. Bredvid detta mästerstycke
blekna sådana stilla försök som att fylla
vedkorgen till hälften med ris, att inskränka den
fullt och klart öfverenskomna »fria belysningen»
till en dank i veckan, ty »naturligtvis menades
blott ljus till af- och påklädning» samt att
undvika att tala med gästen sitt eget modersmål,
innan man fått löfte om extra ersättning. Det
enda jämförliga är de där mystiska brefven, som
komma med posten och läsas högt, gladt och
beklagande och innehålla utmärkta anbud, som
skrämma bort gäster, man vill bli af med, t. ex.
sjuka. — Jag skrifver dem själf — talar
Manuela sedan om med den italienska handrörelsen
— det är mycket besvär, men det är rena
skonsamheten, vi ha aldrig mod att såra.
Men småningom har jag upphört att
försökas som en ordensrecipient, de ideliga
små-lögnerna ha dött bort som varande rent af för
ansträngande. Det mest retfulla vid sådant där
Under söderns sol. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
