Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. En lycklig händelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ja, det är sant», sade Jakob, »och jag, som icke
tänkte på att gifva henne mitt bröd.» Därefter tog
han fram brödstycket och räckte det åt mig.
Jag var stött öfver Emilies dåliga tanke om mig,
och jag var glad att kunna visa, att det icke var af
egennytta utan af verklig godhet, som jag följde Jakob
och bar lilla Johanna.
Jag vägrade därför att emottaga hans bröd och
nöjde mig med att slicka hans hand.
»Se!» utropade Jakob, »hon slickar min hand och
vill icke ha mitt bröd. Kära lilla Cadichon, hvad
jag håller utaf dig! Ser ni nu, att hon icke följer
mig för att få bröd?»
»Så mycket bättre för dig», sade Emilie, »om du
fått dig en riktig mönsteråsna. Men jag tycker icke
om åsnor, ty jag vet, att de alla äro elaka och
envisa.»
»Men den stackars Cadichon är icke elak», sade
Jakob. Och sedan smekte han mig och sade: Ȁr
det icke sant, Cadichon, du skall alltid vara snäll
mot mig och Johanna?» — Jag vände mig mot
honom och betraktade honom med en öm blick, och
sedan kastade jag på Emilie en blick full af ilska.
Hon såg det och sade: »Usch, sådan elak uppsyn
hon har. Hon ser på mig, som om hon ville äta
upp mig.»
»Huru kan du säga det», sade Jakob; »jag tycker,
att hon ser så vänlig ut mot mig, som om hon ville
omfamna mig.»
De hade rätt båda två, och jag föresatte mig att
vara snäll mot Jakob och Johanna och alla andra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
