Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Romerska bad och Finska badstugor - I. Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H
I
stugubad. Värmen stegras genom att slunga vatten skoptals pa
en ugn med glödande fältstenar, man svettas på lafvar, man frot-
teras, kramas, borstas och piskas med friska löfqvastar, tvålas och
afsköljes, först med; varm t och slutligen med kallt vatten, oeh lik-
nande beskrifning återfinna vi många gånger från sednare’tider och
från olika länder.
Badstugornas privilegierande och upptagande i skråförordnin-
garne var till viss grad grunden till deras förfall. H ärutur u t-
vecklade sig det badare-barberare-fältskar-embéte, som i långa tider
aldi ig kunde fa klart för isig gränsen för hvars och ens verksamhet
och under hvilken tid badstugorna småningom förvandlades till
a ak- och fåltskärsstugor, för att slutligen alldeles försvinna, utom
till nam net I). — De ryska arméernas vistelse i Tyskland under
1813— 14 upplifvade åter bruket af svettbaden och från 1815 till
1835 har jag funnit 35 större och mindre afhandlingar om ryska
ängbad utgifna i Tyskland 2). Krediten för desamma stördes likväl
genom det olyckliga påhittet att upphetta dessa bad endast med
änga af högt tryck Iran angpannor, hvaraf olägenheter uppkomma
som vi framdeles skola betrakta.
I den skandinaviska norden spåra vi ända sedan sagotiden
bruket al ett dietetiskt sVettbad i en eller annan form, afsedt till
vederqvickelse efter utståndna mödor och att kraftigt reta huden
till stegrad verksamhet och lifaktighet vid förkylning eller sjukdom
antingen genom att »baka sig» vid strålande värme från den flam-
mande härden eller från enkom härför upptänd eld, bakeldar,
under kraftig frottering med groft ylle, eller också i en särskild
badastofa, troligen använd pa samma sätt som finnarnes badstuga
’) I P aris utträngdes dessa etuves af de m ånga badanstalter för karbad,
hvilka der anladés i m ängd, sedan en M r P oitvin lyckats undgå skråför-
budet genom a tt bygga dem flytande på Seinen. (Girards. Kecherches su r
les E tabliss. de Bains. Ann. d’hyg. publ. 1832).
J) Ribera de Sanchez, kejserlig lifm edikus i P etersburg, sökte väl u ti en väl
skrifven afhandling om ryska bad (M em. d. 1. Soe. r. d. Med. P aris 1779)
fästa den öfriga verldens uppm ärksam het vid deras hygieniska betydelse,
m en utan vidare fram gång.
3) Eijerbygg. Saga b erättar om en m an på Island vid nam n Styr, som ville
bli q yitt nagra berserkar, som han var osams med pa sin gård. E n dag
kom m o de trö tta liem fran ett tu n g t arbete för honom , hvarför han bjöd
dem »fara i bad ok hvila seg ap tar det». B adstofan var till en del gräfd
in i en jordkulle och hade eri glugg öfver ugnen, ofn, så a tt m an kunde
»gifva på» (vatten) utifrån, och badstugan kunde blifva öfverm åttan het.
ISär berserkarne kom m it in stängde S tyr b a d st^ n lade stenar på lämmen
öfver förstugan och lät derefter »gifva på» duktiga tag genom gluggen
öfver ugnen; badet blef sa h e tt a tt berserkarne ej stodo ut, utan storm ade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
