Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Romerska bad och Finska badstugor - II. Badstugubadets väsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
qvicksilfver endast ^ så myeket värme som 1 skålp. vatten för
att stiga till samma gifna värmegrad, och vid afkylning afger vatten
33 gånger så mycket värme som qvicksilfver ’). Genom luftens
stora lätthet minskas dess värmningsförmåga efter volym räknadt
och är hos en kub.fot torr luft 4000 gånger mindre än hos en
k.f. vatten. Genom luftens m ättande med vattengas ökas värme-
kapaciteten, dels genom vattengasens större sp. värme, dels och
förnäm ligast genom dess s. k. latenta eller bundna värme. Ty för
att vatten skall öfvergå till gasform, fördunsta, bindes och för-
brukas en högst betydlig mängd värme (550 värm e-enheter för
hvarje del vatten), hvilket hålles overksamt så länge vattnet håller
sig i ångform, men åter frigöres så snart vattengasen genom luf-
tens afkylning förtätas och , återtager flytande, form, kondenseras.
Hvarje gram vattengas afger 550 v. e. vid sin kondensation, och
hvarje kallare kropp, som införes i fuktig luft, föranleder en sådan
kondensation med frigöring af bundet värm e, hvilket kommer
kroppen till godo. Varm och torr luft upptager med största be-
gärlighet fuktighet tills den blifvit m ättad och sträfvar att beröfva
andra ämnen dess vattenhalt. Denna förmåga att befordra af-
duustning ökas med värmegraden •), hvarjemte afdunstningshastig-
heten ökas genom luftens om sättning och rörelse. Sker afduust-
ningen hastigt kan icke luften, tillfölje af sin obetydliga lednings-
förmåga, lemna det behöfliga värm et till gasbildningen, utan tages
detta från den afdunstande kroppen eller vätskan, som derigenom
kan afkylas långt under den omgifvande lufttem peraturen. Så kan
varmt vatten i ett kärl, stående i ett rum med 50u luftvärm e och
god ventilation, afkylas till under 40° genom sin egen afdunstning,
såsom händelsen är med de små vattenbäcken, som stå i de heta
rummen i ett turkiskt-rom erskt b a d 3). I varm och fuktig luft
’) E gen tliga värm en lios vatten är 1 ,o o , hos vattenånga 0 ,4 6 , lu ft 0 ,2 3 , Itol
O 2 4 , glas 0 ,1 7 , jern 0 ,io , qvick silfver 0 ,03 och hos m enniskokroppen
ungefär 0 ,8 3 .
2) Så kan en kub.f. lu ft vid + 2 0 ° upptaga 0,5 gram , vid 3 0 D 0 ,75 gr..
4 0 ° 1.25 gr., 5 0 ° 2 gr., 6 0 ° 3,20 gr., 1O0 4 ,8 5 gr., SO" 7 ,2 0 gr. och vid
90" 10,4 0 gr. vatten.
3) P å denna grund synes m ig också rom rarne g ifv it sin a F rig id a t-ier den
egendom liga koniska konstruktion, m ed en stor öppning i toppen, hvar-
igenom stän d igt en frisk varm lu ftström från den öppna dörren strök öfver
bassinens tem ligen vidsträckta yta upp genom öppningen i det af solen
genom värm da hvalfvet, hvarvid nödvändigt en betydande afdunstning m åste
ske, till hvilk en d et’fö g a m äktiga vatten lagret m åste släppa till den rätt
b etydliga värm em ängden. Vi veta att rom rarne begagnade sig både af
»luffvarm t» vatten i den stora piscinau och af »nära isk a llt» vatten i sina
frigidarier, och då de icke alltid hade tillgån g till källvatten eller till is
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
