Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Romerska bad och Finska badstugor - II. Badstugubadets väsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ooli klappning, som är af icke så ringa betydelse och inverkan 1).
Den massage, som vi jem te deras bad nnder sednaste tider adop-
terat från turkarne, är icke annat än en utveckling af grekernas
apotherapie, den passiva behandling livilken afslutade deras gym-
nastiska öfningar, eller af romrarnes unctio, frictio och tractatio
under deras bad, och hvilken vi äfven funnit använd hos de gamle
indierna och egyptierna, i hvilka länder denna behandling fortleft
till våra dagar såsom ett värderadt läkem edel2). Hos oss känna
vi densamma såsom utgörande en väsentlig del af Lings sjuk-
gymnastik och Daily (Cinesiologie Par. 1867) sam t Estrad ére (Du
massage, Par. 1863) hafva under sednaste tid från gymnastisk
synpunkt egnat en grundlig undersökning åt samma fråga.
Liksom sjelfva svettbadet har också m asseringen en mycket
olika karakter hos de sydliga orientaliska folken och hos nordboarne.
H os de förra är knådningen och valkningen af musklerna, tänj-
ningen och strykningen af lemmarne hufvudsak; hos de sednare
åter en stark och häftig retning af huden genom piskning, skrubb-
ning och bultning uti ett bad af bitande värme, med isande af-
kylning. D et s. k. rom ersk-turkiska badet utgör äfven i detta fall
en förmedling emellan orientalens och nordbons badstuga.
Grunden till att man i det orientaliska badet företrädesvis
söker verka på djupt liggande organer, då nordens folk tvärtom
häftigt reta sin hud till stegrad verksamhet, får väl sökas i de
klimatiska förhållandena, hvilka i södern predisponera till en viss
’) Vi kunna påm inna om det svenska gyttjebadet, livars m est fram stående
karak ter utan tvifvel utgöres af den m assering genom livilken badgyttjan
ingnides, livarvid m ången gång flere personer med all sin kraft bearbeta
den badande. G yttjan tjenar dervid dels a tt underlätta och förm edla den
m ekaniska behandlingen, dels a tt förstärka verkan af densam m a, genom
retning m edelst de fina kiselnålar, h v araf den till stor del är sam m ansatt
och hvilka genom gnidningen intvingas i hudens sma öppningar, der de
länge kunna qvarstanTla ocl1 utöfva en fo rtsatt lindrig retning. H var och
en som ta g it väl serverade gyttjebad känner dock. a tt den knådning, krani-
ning och gnidning, som dervid utföres, i och för sig h ar ett egendom ligt
inflytande beroende på den skicklighet hvarm ed m asseringen verkställes.
X in tet land är denna badm etod så allm än och så utvecklad som i vart
eo-et och — likväl så m issförstådd. M an fäster ännu fortfarande m era vigt
vid namnet på g yttjan än sättet h u ru den användes. — I Indien användes
gyttja u r Ganges vid deras sham pooing.
2) Prosper A lpinus (1580) och flere hans sam tida skildra på ett öfverensstäm -
m ande sä tt från E gypten och T urkiet denna m assering och en svensk,
Reftelius, ger i sin ’ »B eskrifning öfver Itik et och Staden A lgier» (1737)
en likartad, noggrann skildring öfver bruket i de turkiska badstugorna
derstädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
