- Project Runeberg -  Sveriges förhållanden till barbaresk staterna i Afrika /
180

(1856) [MARC] [MARC] Author: Johan Henrik Kreüger - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Fredsverket emellan Sverige och Sultanatet Marocco

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 180 —

År 1818 skulle 40,000 piaster betalas ifrån Sverige i
freds-afgift. Hälften af denna summa erlades af kommerse-rådet Agrell,
och med betalningen af den andra hälften erhölls anstånd till år 1819.

Efter den alfvarsamma läxa lörd Exmouth gifvit Algiererne,
beslöt sultanen i Marocco år 1818, att icke mera befatta sig med
sjöröfveri, hvarföre han till Algier bortskänkte de enda dugliga
krigsfartyg han ännu ägde, nemligen en korvett och en kutterbrigg.

Uti Maj månad 1818 ankom ifrån Alexandria till Tanger en
Engelsk fregatt, medförande sultanens tvenne söner, hvilka besökt
Mecca; men oaktadt det i Tanger gällande förbud, att emottaga
personer ifrån smittad ort, och fastän pesten härjade ganska starkt
uti Alexandria, ankom likväl befallning från sultanen att hans
söner genast skulle få landstiga.

Uti påföljande Juni månad anlände ett annat fartyg, likaledes
ifrån Alexandria, med icke mindre än 400 Maroccanska pilgrimer
ombord, hvilka äfven fingo sultanens tillstånd att gå i land.
Följden häraf blef, hvad man förväntade, nemligen att pesten utbröt i
Tanger några dagar efter pilgrimernes landstigning, och kort derefter
i hela landet, allt som pilgrimerne hunno återkomma till sina
hemorter. Nu började den skriftlärde Muley Soliman äfven frukta för
smittan, hvarföre han uti Mequinez underkastade sig den
strängaste karantän uti ett afskildt palats, dit ingen erhöll tillträde utom
hans slägt och hofstat, hvarjemte ali förbindelse med sultanen fick
ske endast på långt håll och med iakttagande af de strängaste
för-sigtighets mått.

Kommerse-rådet Agrell hade år 1818 erhållit permission, att,
för 8 månader, få hemresa till Sverige, likväl med vilkor, att
under sin frånvaro till sin vikarie, konsulats-sekreteraren J. Gråberg,
afstå halfva lönen. Men sedan pesten utbrutit i Tanger, och Agrell
i följd häraf, om han nu företagit resan, skulle nödgats undergå
en långvarig karantän uti hvarje Europeisk hamn, dit han anlände,
samt han dessutom, i betraktande af det dryga löneafdraget, icke
ansåg sig hafva råd att begagna den beviljade permissionen, så
beslöt han, att, under pesttiden, qvarstanna i Tanger, samt anhöll att,
efter upphörd pest, få begagna ett års permission till hemresan,
äfvensom att sjelf få öfverenskomma med sin blifvande vikarie om
arfvodet under hans frånvaro.

Under den 18 Maj 1818 tilläts konsulats-sekreteraren J.
Gråberg, att uti Tanger förestå kongl. Sardinianska konsulatet
derstädes.

År 1819 begagnade kommerse-rådet Agrell förutnämnde
permission, under hvilken tid konsulats-tjensten i Tanger skulle förestås

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:25:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barbaresk/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free