Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fredsverket emellan Sverige och Republiken Algier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 325 —
Turkiska röfvare nästet Algier under tre århundraden plågat alla
Europeiska folkslag.
Kort derpå utbröt Juli revolutionen i Paris; numera
marskalken ßourmont hemkallades, och general Clauzel erhöll högsta
befälet i Algier.
TILLÄGO.
Algier under Franskt välde, intill Ar 1852.
Då underrättelsen om revolutionen hunnit till Araberna,
uppsade bejen Mustafa i Titteri sin åt marskalk Bourmont gifna
förbindelse och förklarade sig sjelfständig, jemte hela landskapet
Algier, eller Titteri. Tillika hotade han att anfalla staden med 200,000
uppbådade Araber och Kabyler ifrån Algier och Konstantineh.
Vid general Clauzels ankomst befanns således det Algieriska
området deladt uti tre partier, alla fiendtligt stämda emot Frankrike.
Den vestra delen, eller landskapet Oranvill, understödt af sultanen
i Marocco, ville blifva sjelfständig; den östra, eller Konstantineh,
räknade på sin egen styrka, äfven som på något hemligt
understöd ifrån Tunis; och Algier eller Titteri trodde sig genom landets
bergiga beskaffenhet kunna, med något biträde ifrån Konstantineh,
göra Fransmännen motstånd och stäfja deras eröfringar. Sålunda
sträckte sig Fransosernes välde icke stort längre än inom
skottvid-den af deras kulor, och dagliga träffningar föreföllo emellan de
Fransyska förposterne utanför Algier, samt ströfvande Arab- och
Kabyl-horder, hvarvid de förstnämnde ständigt måste draga sig
tillbaka under Algiers murar.
General Clauzel, som ville träda uti närmare förbindelser med
landets invånare, inrättade tvenne militär-korpser af landets
infödingar, eller två .bataljoner fotfolk och två sqvadroner rytteri.
Befälet öfver de sednare uppdrogs åt en Mameluck vid namn Jusuff,
född af kristna föräldrar på ön Elba, men vid 7 års ålder
bortröf-vad af Tunesiska kapare, förd till Tunis och der uppfostrad vid
bejens hof uti Mahomedanska läran. I Tunis hade JusuiT haft en
kärleks intrig med bejens dotter, prinsessan Kadduza, och då den
blef upptäckt af en slaf, hade han, med biträde af prinsessan,
mördat slafven och sönderstyckat samt uppbränt liket, hvarför Jusuff,
som fruktade för följderna häraf, flydde till marskalk Bourmont
utanför Algier och erbjöd sig att ingå uti Fransysk tjenst. Han
blef antagen, och visade sig sedermera alltid trogen denna tjenst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
