Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fredsverket emellan Sverige och Republiken Algier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 334 —
efter beständiga mindre strider emot Abd-el-Kader, den 5
December uti Maskara. Staden uppbrändes och Fransmännen började
sitt återtåg under ett svårt regnväder. Efter många svårigheter
och häftigt förföljde af Arabiskt rytteri, ankom Clauzel den 12
December till Mostaganem.
Förstörandet af Maskara hade den påföljd, att flera Arabiska
stammar afföllo ifrån emiren; men denna ihärdige man förlorade
icke modet. Snart hopsamlade han åter en betydlig här, och
ryckte ut emot Tremezen, som innehades af Kuloglis och Araber,
hvilka förenat sig med Frankrike.
Den 8 Januari 1836 afgick marskalk Clauzel från Oran med
7,000 man, för att befria Tremezen, dit han anlände den 13, då
Abd-el-Kader med sin styrka flydde mot bergstrakterne, dit han
förföljdes. En del af Abd-el-Kaders infanteri blef nedhugget, och
den M återkommo de förföljande till Tremezen, medförande 2,000
fångar, mest qvinnor och barn. Marskalk Clauzel utnämnde nu till
bej öfver landskapet Oran en aktad Arab, vid namn Mustafa
Ben-Makel-lek, hvilken erhöll staden Tremezen till boningsort. Invånarne
derstädes utgjordes af Maurer, Kuloglis, Turkar och äfven något
Judar. Alla dessa hade oafbrutet varit Fransmännens trogne
bundsförvandter, och derföre mycket lidit af emirens trupper. Då
marskalk Clauzel nu befann sig uti stort behof af penningar, och en
Jude uti Oran, vid namn Lassary, inbillat marskalken att invånarne
uti Tremezen voro ganska rika, emedan, enligt hans förmenande,
en stor del af de Kuloglis och Turkar, som vid Algiers intagande
flyktat derifrån till Tremezen, skulle medtagit betydliga summor
ifrån dejens skattkammare, lät marskalken pålägga Tremezen en
krigsgärd af en miljon francs. Förgäfves gjorde den nyutnämnde
bejen Mustafa Ben-Makel-lek föreställningar om omöjligheten att
kunna betala denna gärd. Det hjelpte icke, utan marskalken
befallte Juden Lassary, bejen Mustafa och den förut omnämnde
Tunesiska sqvadrons-chefen Jusuff, att, på hvad sätt som helst,
indrifva åtminstone 150,000 francs. Dessa trenne personer, sålunde
försedda med magt och myndighet dertill, låto genast fängsla de
uti Tremezen såsom rikast ansedde Kuloglis och Judar, samt då de
härigenom icke lyckades vinna sitt ändamål, att, på äkta Turkiskt
sätt, prygla en hvar till dess han betalt sin tvångskatt. Någre
fattiga stackare hade ej annan tillgång än sina hustrurs juveler,
hvilka värderades mycket lågt af Lassary, och på sådant sätt
utpressades af Tremezens invånare 94,000 francs, hvaraf likväl icke
mera än 35,200 francs kommo statskassan till godo, hvaremot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
