- Project Runeberg -  Sveriges förhållanden till barbaresk staterna i Afrika /
376

(1856) [MARC] [MARC] Author: Johan Henrik Kreüger - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Fredsverket emellan Sverige och Republiken Tunis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 376 —

var säledes ett slags krigsförklaring; men då Hamuda ganska vä
kände, att hela Europeiska kusten af Medelhafvet lydde under
Fransyska väldet, att i följd deraf icke några Svenska handelsfartyg
seglade uti Medelhafvet, och att således, om Tunesiska kryssare
utsändes emot Svenska flaggen, dessa icke skulle kunna göra
nå-gra priser, föll han på en annan utväg att preja Sverige.

En kort. tid efter ofvan omförmälda besök hos Sidi Jussufif
Kodschia, tillkännagaf nemligen denne skrifteligen för Tulin, att
bejen beslutat afsända skeppet Dristigheten till Smyrna, för att der
intaga en ny last och dermed afgå till Tunis, och fordrade att
nämnde skepp skulle under så väl bort- som hemresan konvojeras
af fregatten Camilla, hvilken borde ansvara för en lycklig resa; men
försäkrade, att bejen, i sådant fall,’ skulle emottaga de af Trolle er- ^
bjudna nu ej emottagne handskänkerna.

Trolle och Tulin sökte på allt sätt att afböja denna fordran;
men förgäfves.’ Sedan ali muntlig gemenskap emellan Hamuda och
Svenska sändebudet var afbruten, lät Hamuda skrifteligen förklara
Trolle, att då han icke ville fullgöra bejens billiga begäran, han ägde
att med fregatten afsegla samt medtaga konsul Tulin.

Major Trolle var nu stäld uti en ganska kinkig belägenhet.
På ena sidan hade han konungens uttryckliga befallning, att till
Sverige återföra icke allenast de båda present-skeppen, utan äfven
andra Svenska fartyg, som kunde finnas uti Medelhafvet; å andra
sidan hade han konvoj-kommissariatets föreskrift, att på allt möjligt
sätt bjuda till att förekomma krig med Tunis.

Vid betraktande af de ofantliga utgifter, som skulle ådragas
Sverige genom ett sådant krig, beslöt Trolle slutligen, efter
samråd med Tulin, att ftifalla bejens förslag.

Detta togs mycket väl. Så väl Trolle som Tulin fingo nu
företräde både hos Hamuda och Jussuff Kodschia, hvilka försäkrade,
att återlasten icke skulle komma att bestå af annat än soldater.
Skeppet Dristigheten lastades i största hast och afseglade till Smyrna,
konvojeradt af Camilla, som återkom till Tunis den 20 Mars 1808,
hvarom vidare finnes omförmäldt uti berättelsen om fregatten
Ca-millas expedition. För uppehållet med skeppet Dristigheten erlade
sedermera konvoj-kommissariatet till rederiet en ersättning af 1,750
R:dr; hvaremot bejen icke betalte någon frakt eller omkostnad.
Freden emellan Sverige och Tunis var emellertid härigenom
åter-stäld.

Under kriget år 1807 emot Algier vunno Tuneserne först en
betydlig seger öfver de Algieriska trtipperne, hvilka tillbakadrefvos
ända till Konstantineh; men då hos den mängd Turkiska värfvade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:25:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barbaresk/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free