- Project Runeberg -  Sveriges förhållanden till barbaresk staterna i Afrika /
446

(1856) [MARC] [MARC] Author: Johan Henrik Kreüger - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Fredsverket emellan Sverige och Republiken Tripoli

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 446 —

berg uti Juni månad utbetalt till den ifrån sitt ströftåg emot
Araber och Berber återkomne Ali bej.

Alla Skandinaviska konsulatets tillhörigheter värderades till 1,059
piaster.

Jussuf Karamanlie, som aldrig kunde trifvas i fred, hade
emellertid ökat sin flotta med 16 nya kanonslupar, och som han
beständigt varit i stort penningebehof, men fruktade Svenska
flaggen, i anseende till Skandinaviska eskaderns vistande i
grannskapet, och således ej vågade rikta sina prejerier mot Sverige, hade
han uti Juli månad af Neapel fordrat 100,000 piaster, utan något
giltigt skäl. Han gaf likväl tvenne månaders anstånd tillsvar; men
redan den 22 Augusti ankom till Tripoli en Neapolitansk flotta,
bestående af 3 fregatter, 2 korvetter, 1 brigg, 1 skonert, 4
transportfartyg och 8 kanonslupar, samt 4 slupar för kongrevska
raketer, alla under befäl af amiral Alfonso Carafla.

Tripolitanarne hade till sitt försvar, utom kastellet och en
mängd strandbatterier, 14 kanonslupar, 1 brigg, 2 skonertar. Den
öfriga flottan låg aftacklad inom hamnen.

Engelske konsuln, öfverste-löjtnant Warrington, var af konungen
i Neapel utsedd till fredsmedlare och fick genom amiral Caraffa
emottaga en gulddosa, med konungens rikt briljanterade
namn-schifler. Konungen ville behålla fred; men utan att betala den
fordrade afgiften. Paschan förklarade krig.

Den 23 Augusti, och sedan Neapolitanska flaggen blifvit
struken, begynte eskadern anfallet emot batterierne.

Engelske konsuln erbjöd alla Européer tillflykt och skydd uti
sin trädgård, under den tiden drabbningen kunde påstå, hvarutaf
alla begagnade sig, utom Fransyske konsuln, och under åtta dagars
tid befunno sig uti trädgården öfver 500 Européer, lägrade uti tält
De första dagarne inkastades af Neapolitanarne en mängd bomber
i staden, dock titan att göra någon särdeles skada; derefter
uppkom en svår N. O. storm, hvilken afbröt fiendtligheterna; men de
börjades åter den 26, likväl på så långt afstånd, att få kulor eller
bomber ifrån eskadern hunno fram till staden. Skjutandet
fortsattes på samma sätt den 27 och 28; men den 29 gick hela
eskadern sin väg, utan någon föregående parlamentering, och’straxt
derefter utsände paschan flera kapare emot Neapolitanarne.

Hela denna expedition hade, i stället för att straffa paschan
för sitt ofog, endast tjent att öka hans djerfhet. Uti Oktober 1828
blef likväl fred afsluten mellan Neapel och Tripoli, med vilkor, att
paschan behöll de åtta Neapolitanska fartyg, som han lyckats
uppbringa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:25:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barbaresk/0450.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free