Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Märkvärdigheter rörande kriget med Ryssland, som börjades 1788 - I. Tillrustningarne och begynnelsen, intill sjöslaget vid Hogland - Krigs-rustningar i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
baron Armfelt och håns vännér, hvilka äfven rönte
yttersta ovilja af aristokratiska partiet, som åter alltjemut
sökte Munckens vänskap. — Vid påsk-tiden 1788 var
mycken likhet att. denne herre skulle ensam behålla platsen,
då baron Armfelt hade gifvit kungen någon anledning
till missnöje; men i förlitande på hans nåd ej ville foga
sig till vederbörlig summission, utan gjorde åtskilliga
anstalter att lemna hofvet och sätta sig ner i Finland.
Schröderkeim, som fruktade att denna ruptur skulle skada
hans lycka, öfvertalade baron Armfelt att söka kungens
tillgift, hvaruppå följde en fullkomlig försoning och en af
kungen sedermera medlad förlikning båda medtäflarne
emellan. Den 27 Maj nästfoljande blef förste
hof—stall-mästaren Munck utnämnd till landshöfding i Upsala, ett
embete som öfver 2 år varit ledigt, och hvartill kungen
efter riksdagen 1786 gerna upphöjt kansli-rådet Elers
som ofrälse, om han vågat på sådant sätt stöta adeln.
Vid midsommars-tiden kungjordes, att konungen den 27
December 1778 upphöjt herr Munck till
friherre-värdig-het, under hvilken heder hans båda bröder nu blefvo
inbegripne, och den 4 påföljande Juli befordrades han
till president i kammar-revisionen. Detta kollegium rönte
snart en förnyad rörelse genom denna driftiga förman, så
att man fick se ett kammar-revisions-råd lika sysselsatt
till räkenskapers öfverseende som eu extra
kammar-skrifvare. Hans orduing och rättvisa har dock det
eftertryck, att kollegii ledamöter intet finna att påminna vid
en så oförmodad som ovan styresman.
Den 7 Juni blef gardet mönstradt af riks-rådet
Carl Sparre, då allt manskapet visade en munter
hurtighet samt en glad beredvillighet, så att flere som
genom en 30-årig tjenstetid voro berättigade till afsked,
ändock begärde få folja sin kung och för honom våga
lif och blod. Ja, en gammal karl, som för sina i
po-merska kriget undfångna blessyrer hade rätt till dubbelt
underhåll och tjenstefrihet, sade sin största belöning vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
