Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Märkvärdigheter rörande kriget med Ryssland, som börjades 1788 - I. Tillrustningarne och begynnelsen, intill sjöslaget vid Hogland - Sjöslaget vid Hogland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gar. Deremot hade ryska flottan ymnig tillgång for aHa
behof uti det nära belägna Cronstadt, hvarest dessutom
en helt ny eskader låg segelfärdig och blott qvarholls
af brist på sjöfolk. Amiral Grexgh behöfde således blott
utbyta de skadade skeppen och flytta deras besättning,
så kunde han inom ett par veckor paradera i sjön med
en ökad styrka. Detta blef orsaken till ryska flottans
följande öfvermagt, och tjenade till förevändning för alla
vid arméen derefter utöfvade stämplingar. De andra
missnöjde gjorde allenast elaka anmärkningar öfver deu
segrande flottans innestängande af den slagna. Mera
kunniga sade, att ändamålet var för detta året vunnet,
då ryska flottan ej kunde fortsätta kosan till
Medelhaf-vet, hvilket konungen förbundit sig att förekomma. Den
som med politiskt öga ville anse ställningen, fann
lätte-ligen fåfängan att åuyo äfventyra något till sjös, när
man till lands var satt ur stånd att verka genom
befälets ovilja.
Den säkra vinsten af stridens framgång var
Nationens ära och uppmuntran. Den förra belastades än
vidare genom den färdighet manskapet visade i så ovana
bragder, och dess villighet till deras förnyande om
morgonen, sedan de, af mödan uttröttade, tillbragt natten
sofvande vid kanonerna. Den sednare röntes under den
följande tidens vådliga belägenhet, då allmänheten,
uppmuntrad af den återlifvade krigs-andan, trotsade faraa
och aldrig lät modet falla. Utländningen gjorde äfven
rättvisa åt den svenska sjöstateu. Engelsmännen,
ojäf-viga domare i detta ämne, upphöjde stor-amiralens ära
och de stridandes beröm med förtjusning. — Ibland dessa
bör ej onämnd lemnas en ung fändrik Ekholm,
befälhaf-vare på hertigens jakt Esplendian, som med hertigens
order åtskilliga gånger under häftigaste bataljen passerade
hela linien fram och åter i en liten slup.
Svea folks vördnad för det älskade Garla-namnet
återlifvades i hela sin vidd, och hertigens hjeltemod blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
