- Project Runeberg -  Märkvärdigheter rörande Sveriges förhållanden 1788-1794 /
197

(1846) [MARC] Author: Johan Christoffer Georg Barfod With: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bref - Bref rörande Händelserna i Sverige 1788—1794 - Freden i Werelä

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

soldaten som besökte dem. Flitigt och glädtigt skänkte
ryssen i för dessa som så nyligen voro hans fiender,
och sade beständigt: »Dobra Camrat!» Sådan
skillnad är der emellan förra tiders ryssar och de
närvarande, — emellan politiska krig och de borgerliga.

Det var på svenska sidan, eller inom svenska
gränsen, som fredsverket afhandlades och kungjordes,
nem-ligen på det ödelagda sädesfält, som tillhörde den redan
förra året afbrända och då icke ännu återuppbygda
We-relä by. Denna mark utgjorde nu skillnaden emellan
svenska lägret och de ryska trupper som kamperade
framför Werelä bro, hvilken ännu vid fredsslutet
innehades af fienden. Likasom vid Werelä, så trädde man
genast på de andra gränse-orterna från båda sidor i
vänligt umgänge. Ryska kommenderande generalen eu
chef grefve Soltikoff, som stod vid Anjala, också på
svenska sidan, gaf general Platen första underrättelsen
om fredsslutet, och bjöd honom tillika med hela sin
stab och andra högre officerare till bords. I allmänhet
talte de ryska officerarne af anseende antingen svenska
eller tyska. General Denisoto var den ende som ej
förstod något främmande språk, och visade mycken
ledsnad deröfver att han icke kunde njuta umgänge med
de främmande, hvilka han ger na visade höflighet, fastän
han var rent af en kosack, och derföre med förakt
ansedd af de andra ryska generals-personerna.

Stockholm den 28 Oktober 1794.

Den enda som var missnöjd med fredens hastiga
afslutande var prinsen af Nassau. För att reparera sin
lällna ära ville hau göra ett nytt anfall, och intet
ati-\nat än kejsarinnans uttryckliga befallning kunde afhålla
honom derifrån. Redan var allt i ordning, och på
svenska sidan väntade man prinsens anfall med full
förtröstan om seger. — Man applicerade på denne fält-herre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:27:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barmrsf/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free