Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bref - Bref rörande Händelserna i Sverige 1788—1794 - Fronderi inom prinsessans hof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid underrättelse om händelsen i Stockholm, genast
från arméen; men måste på fadrens befallning
ofördröj-ligen återvända dit hvarifrån han kommit. Emellertid
afhöllo alla damerna sig från att viså sig på hofvet,
under hela den tid som deras chef de famille var i arrest,
så att drottningen, i brist på hof-damer, icke heller
visade sig offentligen.
Under allt detta blef grefve Ferssen bemött med
utmärkt aktning, liksom hau med utmärkt stillhet
undergick sitt öde. Dagligen skickade konungen honom
alla ut- och inländska tidnings-papper. Hans bord
serverades från hans eget kök, och befalhafvande officerarne
voro hans dagliga sällskap. Utom lektyr roade han sig
med att promenera uti sina på Fredrikshof iboende,
med siden beklädda och präktigt möblerade rum, hvilka,
gallerfönstren undantagne, icke hade någonting
arrest-likt. Han roade sig med att anteckna hvar gång han
på detta sätt gick öfver golfvet, hvilket på den tid af
något mer än 2 månader, som han der vistades,
utgjorde sammanlagdt en längd af 18 mil.
Den höflighet hvarmed han bemöttes af konungen
gaf anledning till den misstydning, att grefve Ferssens
eget goda minne gifvit anledning till hans häktande, för
att lemna konungen fria händer till konungamagtens
utvidgande, hvartill Ferssen ej ville bidraga nu mera än
år 1772. Men han kunde ju hafva gjort nu som då;
nemligen rest ut på landet, och låtit saken gå sin gilla
gång. Hvad jag med säkerhet vet, är att grefve
Ferssen den 16 Februari på levern talat vid konungen,
med yttrad oro och bedröfvelse öfver det missnöje och
den onåd som konungen då visade adeln, samt att
konungen då sagt sig med lika obehagliga känslor röna
den otack, hvarmed han belöntes af dem som han sökt
framför alla upphöja och befordra, äfven med
åsidosättande af andra hvilka nu borde få upprättelse. När
det märkvärdiga plenum plenorum var hållet den 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
