- Project Runeberg -  En barndom i tre avsnitt: Barndom, En annan värld, Tolv på det trettonde /
189

(1992) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barndom - XXVII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vardagligt som var förbjudet att nämna och inför vilket
man hade att vakta tungan.

Hos mina systrar sitter det i än. Min yngsta syster
Kaj är gift i Tyskland. Hon bor i Göttingen. Henne
hade jag tyckt om. 1970 när vi kom med bil från Indien
körde vi av motorvägen i Göttingen och hälsade på.
Min systerdotter Nicky såg storögt på mig och sade:

— Aber Mutti, har du en bror?

Kaj blev generad och skrattade. Det hade inte blivit
av att säga något om mig, menade hon.

Tolv år tidigare hade hon gift sig. Det var i Indien. Vi
hade varit med. Efteråt när hon väntade på att komma
iväg till Europa, hade hon suttit och talat om hela detta
spindelnät av bokföring i släkten och hur Alva förde bok
och lade till och drog av och suddade och rättade.
Tillslut hade hon fallit i gråt:

— Jag vill aldrig bli sådan, sade hon. Aldrig!

Trots att hon bara var flicka var Nicky ett av
Gunnars favoritbarnbarn. Då kunde det inte gärna bli
av att nämna mig. Det var — som Gustaf brukade säga
— en helt igenom myrdalsk situation.

Orden var ett spel. Gesterna, tonfallen och
åtbörderna var tecken. Men när man lärt sig reglerna var
det inte obegripligt. Det var bara annorlunda än hos
andra.

Jag tänkte på det sista gången jag träffade Alva. Det
var på hösten 1967. Det bör ha varit i augusti eller
september. Hon ringde plötsligt och bad Gun och mig
komma på middag. Hon bjöd på Aurora. Det var enda
gången vi gick på den restauranten. Hon har ju aldrig
varit snål när hon verkligen bjudit och hon har alltid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:28:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barndom/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free