Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En annan värld - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
drev en generator tror jag.
Boken jag läser borde vara på engelska. Men jag
klarar inte att läsa engelska helt obehindrat ännu. Jag
valde därför en bok på svenska att läsa på resan upp
men jag tog en bok på svenska av en amerikansk
författare. Det var Jack London. Han hade skrivit bra böcker
jag tyckte om. Han hade skrivit Järnhälen och han hade
skrivit om Alaska och om Söderhavet. Det var hans
noveller jag läste nu. Boken hade jag haft med från
Sverige. Men jag tyckte inte om det jag läste. Därför
lämnade jag sedan boken i rummet där jag bott hos
studentens familj utanför Syracuse utan att säga något
om det. Jag låtsades glömma den.
Jag tyckte faktiskt illa om boken. Jag hade inte vetat
att Jack London skrev sådant här. Det jag nu läste var
inte trevligt. Det handlade om några som älskade
varandra så mycket att de inte ens tog i varandra. De bara
låg där bredvid varandra med luft emellan och
händerna ovanpå filten och talade om hur de älskade utan
att någonsin nudda vid varandra. Jag skämdes när jag
läste det och försökte bläddra fram en annan novell.
Men jag minns bara denna som fick mig att skämmas.
När jag ser ut genom fönstret har landskapet ändrat
karaktär. Här är kullarna skogklädda. Jag hör
skenskarvarna. Här har man ännu inte svetsat ihop rälerna.
Det gör man där de strömlinjeformade
höghastighetstågen skall gå. De kör i etthundra miles i timmen. I
Sverige skulle man säga etthundrasextio kilometer i
timmen. Några kör fortare ändå. Den här boken är inte
bra. Berättelserna blir bara allt sämre ju längre jag
läser. Konduktören går förbi igen. Jag pekar på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
