Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolv på det trettonde - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
respekt för andra människor och deras tro. Och Alva sade
alltid att man måste ständigt vara försiktig och hålla
tand för tunga och att man får aldrig visa vad man
tänker när man möter präster eller sådana där rabbiner
som finns här i Amerika bland mina klasskamraters
fäder också. Särskilt inte i Amerika. Här måste man
alltid tänka sig för innan man pratar.
Det var därför särskilt kittlande spännande att pröva
hur långt jag kunde få John med mig. Jag hittade på
olika kristna äventyr och biktade mig också för honom
och berättade hur jag svikit min Herre Jesus Kristus
när de otroende kamraterna i skolan i Sverige ville slå
mig för att jag var troende och att jag då av feghet
övergivit min tro men sedan legat på knä hela natten
och bett Milde Herre Jesus om tillgift till dess jag kände
nåden. Och John han trodde på det! Det syntes på hans
ögon och hans öppna mun.
Jag förstod hur prästerna kände det när de fick makt
över församlingen. De gjorde som jag gjorde med John
och det var väldigt spännande. Det gällde vem som var
starkast och var som att brottas fast man inte använde
annat än ord och tonfall och gester och miner och
sådant. Jag hade ju läst om hur man gjorde. Både i Hunts
lilla gröna bok om hypnotism och suggestion som jag
tagit från Alvas bokhylla och i romanen om Elmer
Gantry.
Jag berättade aldrig för John att jag bara gjorde allt
detta med honom på lek. För egentligen var det inte
bara en lek där jag skulle pröva hur långt jag kunde få
honom med mig. På det här sättet kunde jag vara kvar
hos dem en tid till fast jag annars borde ha rest till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
