Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frigifna fångarnas öde vanligen blir sådant att de nästan
tvingas att återfalla i brott för att, med förökadt hat
till samhället, å nyo slutas inom fängelsets murar.
Denna flicka, som innan hon var tjugu år kunde
leda de mest förhärdade brottslingars hjärtan till ånger,
till önskan om upprättelse – hon visar bland annat
att det är genom att träffa själen, ej kroppen, som
man omdanar!
*
Så länge öfverklassen själf visar sig rå, måttlös,
njutningslysten, dagdrifvande; så länge flertalets lifsmål
är att förtjäna pengar och slösa pengar; så länge
många kunna äta utan att arbeta och många ej kunna
få arbete, som söka det; så länge liderlig lyx lefver
sida om sida med liderlig nöd, har öfverklassen icke
en skymt af rätt att vänta sig en bättre underklass.
Det nuvarande samhället skapar och underhåller det
sociala system, hvars verkningar sedan möta det i de
ekonomiska brotten från öfverklassen som från
underklassen. Det är icke mer underligt att en storstad är
full af ligapojkar, än att en skämd ost är full af maskar!
Ett förstördt hemlif, ett vansinnigt skolsystem, ett
för tidigt fabrikslif, ett förslöande gatulif – detta är
hvad storstaden ger underklassens barn, och det är
mvcket mer förvånande, att människonaturens bättre
instinkter dock oftast segra inom underklassen, än att
de stundom icke göra det!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 14:29:00 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/barnets/0084.html
