Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utesluter tanken på kvinnlig krigstjänst – utom i
undantagsfall – så kan det förefalla som om kvinnan
borde stanna »under strecket».
Men det är mödrarna, hvilka med fara för sitt lif
och med insats af sina bästa krafter föda och fostra åt
landet de söner, som en gång skola försvara det.
Och om fosterlandsförsvararen åtnjuter rösträtt,
emedan han offrar en kort tid för att bereda sig till
sitt värf, samt under viss del af sitt lif är förbunden
att inställa sig vid en möjlig fara, borde icke då de
långvariga mödor och den under alla förhållanden
verkliga fara, som mödrarna äro underkastade, kunna
anses uppväga männens värneplikt, och mödrarnas
rösträtt sålunda betraktas som fullt motsvarande den
manliga samhällsplikten?
Till detta stora skäl kommer äfven det sekundära
att de män, som ej kunna fullgöra sin värneplikt,
likväl icke förlora sin rösträtt. Af hvarje
beväringsklass lär efter mönstringen endast omkring 80 %
kvarstå som krigsdugliga, men de kasserades rösträtt och
valbarhet hafva aldrig blifvit ifrågasatta.
I Sverige, där kvinnorna icke ens vaknat till
allmänt deltagande i de kommunala valen, torde det
synas för tidigt att påpeka betydelsen af kvinnans
politiska rösträtt. Men man kan i själfva verket icke
börja »för tidigt» att tala om en stor rättsfråga.
Allt, som småningom vunnits af frihet för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
