Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samhället. Kolonien bestod af 2–300 gossar och flickor
mellan 12–17 år. Alla njöto lifvet på farmen nätt
upp i förhållande till det arbete de utfört,
»Penningarna» representerade endast arbetsvärde och de
arbetande delades i tre klasser: utlärde, halflärde och
olärde, hvilka betalades olika. En hvar fick fritt
välja sitt arbete, som räckte från 1/2 9 på morgonen till
klockan 12. För hvarje måltid betalades af barnen
10 cent och dessutom erlade de en »skatt» per dag
af 3 cent; denna gick åt att underhålla dem, som ej
ville arbeta! Men dessa erhöllo endast litet bröd och
soppa, som de fingo äta stående, vid ett odukadt bord.
Och snart ville dessa ej vara »tiggare», ty de möttes
af de arbetandes ovilja och förakt. De började
således själfva arbeta för att kunna bestrida den dagliga
utgiften för mat, husrum och skatt, hvilket gick till
43 cents. Sålunda kunde de dock hafva några cents
öfver till frukt och andra angenäma ting, som arbetet
inbringade dem utöfver det nödvändiga. »Lagarna» för
det lilla samhället stiftades af den »kongress» hvars
medlemmar valdes af samtliga kolonisterna; dessa
kongressmedlemmar bestämde öfver straffen, hvilka i hvarje fall
ådömdes genom en jury. Föreståndaren, hvilken endast
fastslagit de ledande principerna, hade förbehållit sig
absolut veto i hvarje särskildt fall, men behöfde sällan
begagna det. »Polisen» tillsåg ordningen och endast
den, som aflagt examen i läs- och skrifkunnighet,
räkning, historia och geografi, erhöll denna »polistjänst»!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
