Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
henne att som mor och uppfostrarinna arbeta för
detsamma.
Ännu hafva vi långt till ett sådant samhälle. Men
vid hvarje social åtgärd gäller det som sagdt att
pröfva huruvida den aflägsnar eller närmar oss till
detta ideal; huruvida den främjar eller hämmar
utvecklingen af den tanke, hvilken slutligen skall
omvandla allt: att produktionen är till för människornas
skull, icke som nu människorna för produktionens;
att arbetet är till för frihetens skull, icke som nu
friheten för arbetets!
Då jag 1896 – med afseende å kvinnosaken –
sökte bringa kvinnorna till en pröfning af dess
konsekvenser, var min tes denna: vi måste i våra
kulturplaner utgå därifrån att moderskapet är något
väsentligt för kvinnans natur och det sätt, på hvilket hon
uppfyller detta kall, af värde för samhället samt på
grund häraf ändra de förhållanden, hvilka allt mer
beröfva kvinnan moderslyckan och barnen
modersvården. Eller också måste vi utgå därifrån att
moderskapet icke är väsentligt – och då må allt fortgå som
det går. Då skall det utåtvända arbetet – med dess
tillfredsställelse af skapareglädjen, ärelystnaden,
vinningslusten, njutningstörsten, oberoendet – allt mer bli
det mål efter hvilket kvinnorna dana sina lifsplaner,
modifiera sina lefnadsvanor, ombilda sina känslor. Den
naiva tron att hvarje kvinna följer sin natur, ifall hon
endast har frihet därtill, visar en fullkomlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
