- Project Runeberg -  Barometern 1861 /
34

(1861) Author: Christoffer Anders Ernst Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34

vara, saml hvilka vigtiga skäl de fria staterna hafva att
for-hindra bildandet af en sådan, och öfverhufvud all styckning
af unionen, så länge det sociala tillståndet i den
bortgående delen utgör ett ständigt hot mot den qvarlefvande.
Ett ytterligare skäl für unionisterne att fortsätta striden
ligger i den omständigheten, att en icke obetydlig del af
slaf-stalernas innevånare utgöras af icke slafegande hvita, hvilka
af den slafliållande aristokratin äro underkastade det
svåraste förtryck. Då nu allt, äfven det egna
sjelfbevarelse-intresset, manar de norra staterna att strida för unionens
vidmakthållande, så är det troligt att denna nu icke skall
upplösas. Södern är norden underlägsen icke allenast i
folkmängd, utan äfven i välstånd, dess åkerbruk och
industri stå på en vida lägre ståndpunkt, dess kuster äro
blo-kerade, och, hvad som är värst af allt, den har några
miljoner efter friheten längtande slafvar alt hålla i tygeln.
Den mindre lyckliga vändning kriget i början tagit bevisar
intet rörande den slutliga utgången. Ett fritt samhälle är
vanligen senare färdigt till strid än ett ofritt, men det är
desto segare och uthålligare när den engång är börjad. En
hufvudorsak till unionisternas olyckor har varit den
felaktighet i den amerikanska konstitutionen, som gör att den
nya presidenten tillträder sitt embete först några månader
efter det ban blifvit väld. Den förra, för slafegarne
välvilligt stämda, regeringen vidtog inga åtgärder för att stärka
unionens makt, ulan lemnade tvertom alla Pasten och
krigsförråd fullkomligt oskyddade mot separatislerna, som i god
lid började sina rustningar, medan den nya presidenten hade
alt förfoga öfver så godt som ingen krigsmakt. Förräderiet
hann också under det interregnum, som egde rum från den
dag presidenten blef väld till den då han tog
regeringstöm-marne, innästla sig öfverallt. De otaliga svårigheter, hvilka
förorsakats genom allt detta, kunna väl förklara den ringa
framgång unionens vapen under någon tid haft. Sedan man
hunnit organisera sig och rensa armén och
administrationen från förrädare, hafva också nordens härar haft bättre
framgång. Efter general Buttlers lyckade expedition till
Hatleras, hafva de ytterligare vunnit tvenne segrar. Man
torde kunna förutspå att lyckan fortfarande skall vara dem
bevågen. Det vore i sanning mer än nedslående om män,
som uppfostrats i den fria verksamhetens skola, icke skulle
kunna öfvervinna ett fåtaligt parti slafpådrifvare, och „om
de, som uti striden för en god sak vunnit segern i
valurnan, icke äfven skulle förmå tillkämpa sig densamma på
slagfältet".

Ehuru i Europa för närvarande så många frågor vänta
sin lösning, hafva vi ingen politisk nyhet af vigt att
meddela. Man fortgår öfverallt på den engång beträdda banan
och bereder sig på händelser som stunda.

Såsom stående i sammanhang med den italienska
frågan kan det nämnas att Garibaldi afslagit förenta
staternas regerings anbud att öfvertaga befälet öfver densammas
armé.

Oskar Becker har nu fått sin dom, som lyder på
tjugu års tvångsarbete.

De frågor öfver hvilka utskottet kommer att afgifva
utlåtanden hafva redan för någon tid sedan lemnat pressen,
men det beror tillsvidare endast på mer eller mindre god
tur om man får taga del af desamma eller ej.

Till ledamöter af sagde utskott ha blifvit valda:
Af Åbo domkapilel: prof. Schauman, domprosten
lten-vall, prostarne Helander och Sohlberg. Innan valet
företogs antecknades till protokollet att de som nu valdes icke

kunde representera landet eller dess ständer och ej heller
kunde uttala landets åsigter och intressen.

I Wasa „öfre prosteri", der samma förklaring afgafs:
prof. Schauman, domprosten Benvall, prostarne Sohlberg
och Forsman.

I Lappo prosteri: prof. Schauman och domprosten
Renvall.

I Jakobslads prosteri: domprosten Benvall, prostarne
Forsman, Heikel! och Estlander.

I Raseborgs östra prosteri: domprosten Renvall,
prostarne Forsman, Stenbäck och Sohlberg.

I Hattula prosteri: domprosten Renvall, prosten
Forsman och prof. Schauman.

Staden Björneborg har till sin representant utsett
konsul A. Björnberg. Före valet afgafs en förklaring, af samma
lydelse som Helsingfors borgerskaps, till protokollet.

Till elektorer för bondeståndet ha blifvit valda:

I Eura, Kjulo och Säkkylä tingsby rusthållaren
Läh-denoja.

1 Helsinge possessionaten Hagelstam.

I Kangasniemi possessionaten dersammastädes filos,
doktor C. 1. Qvist.

1 de tvenne senaste numrorna af Suometar har herr
Y. K. uppträdt med uppsatser utgörande ett slags
förklarande omskrifning af Litteraturbladets artikel: „Finska
förhållanden och Svenska pressen". Då tidningens redaktion
reserverat sig mot dessa uppsatser, och uti sin reservation
vederlagt de få egna åsigter hr Y. K. yttrat, hafva vi härom
intet att säga. Vi vilja endast fästa br Y. K:s
uppmärksamhet derpå, att den, som vill göra ett folk, hvilket ej
sjelft har sina öden i sin hand, ansvarigt derföre att
förhållandena verka, det depravation och uselhel förefinnes
mångenstädes, den utkastar mot detta folk en smädelse af allra
gröfsta art.

Mehiläinen har i sitt Septemberbref ett uppkok på
Litteraturbladets vanliga uttryck, då någon polemiserar mot i
detsamma yttrade åsigter, nemligen att hr J. V. S:s ära är
angripen*). Vi vilja icke trötta våra läsare med någon
vidare utläggning af dylika påståenden, hvilka på senare tider
hört till vanliga företeelser.

Längre fram i samma bref polemiserar bladet mot
Litteraturbladets uppfattning af „några stadganden i
Bege-ringsformen och Säkerhetsakten, och hänvisar till
regeringsformens 42 §, såsom stöd för sina tvifvelsmål om
regeringens rätt att i hvilka saker som helst påkalla
representanter af de skilda stånden att afgifva utlåtanden, och vid
dessa fästa den vigt den för godt finner.

En utförligare vederläggning af Litteraturbladets
orn-förmälta tolkning af nämnde stadgar fmnes i en i
Mehiläi-nens samma häfte befintlig uppsats af signaturen Q.
hvilken vi här nedan i sin helhet återgifva.

"Litteraturbladets bevisning angående vissa
grundlagsförhål landen.

I 7:de häftet af Litteraturbladet förekommer en artikel:
„Angående tydningen af vissa stadganden i Begeringsformen

*) Uti artikeln »Bemötanden" i Litteraturbladets senaste
nummer har hr J. V. S. gifvit ett nytt bevis på sin uppfattning af
allmän medborgerlig bildning De många personliga smädelser der
förekomma lemna vi att besvaras af dem de särskildt röra, och hvad
den åsigt, som hufvudsakligast i sagde artikel förfäktas,
gagnelig-helen af vissa offentliga yttranden, beträffar, så har landet låtit höra
sin tanke derom nog allmänt för att bespara oss mödan af allt
vidare ordande i denna sak.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:31:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barom-1861/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free