Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 9.
barometern.
Fredagen den 1 November
1861.
Utkommer hvarje helgfri Fredag kl. 12. Utdelning och prenumeration sker i Helsingfors 3 Herrar Frenckell & Sons bokhandel; i Landsorten ä alla Postkontor.
Priset for den Sterstäende tredjedelen af detta 8r är i Helsingfors 50 kop., i landsorten 64 kop. Lösa numror säljas à 4 kopek.
Öfversigt.
Betraktar man de senast i Europa timade politiska
händelserna så dröjer blicken väl längst på Polen —
åtminstone så länge tills den skymmes al’ en tår. Vi meddelade
i N:o 8 de telegrammer som underrätta om Polens
förklarande i belägringstillstånd. Numera har man fått läsa in
extenso den häröfver af t. f. ståthållaren grefve Lambert
utfärdade kungörelsen, hvars hufvudsakliga bestämmelser
kunna sammanfattas sålunda: Alla brott och förseelser, som
på något sätt kunna anses såsom politiska, handläggas af
krigsdomstol. Stads- och landtpolisen lyder fullkomligt under
militärbefälet. Alla samlingar och skockningar af folk på
gator eller platser, alla politiska manifestationer och
demonstrationer, processioner, gudstjenster till åminnelse af
politiska brottslingar eller vid revolutionära tillfällen dödade,
eller af historiska tilldragelser, äro förbjudna; likaså alla
„upproriska" sånger och hymner. Endast med
vederbörandes tillstånd få annonser, uppmaningar, plakater,
broschyrer, tidningar försäljas. — Ordningens upprätthållande
är belt och hållet öfverlemnadt åt militären. — Huruvida
nu „lugnet" sålunda blir »återstäldt", den frågan må läsaren
sjelf söka besvara. Vi måste afhålla oss ifrån alla
rellexio-ner. Vi vilja blott, ur senare telegrammer, anföra, att äfven
de evangeliskt-lutherska kyrkorna och judiska synagogorna i
Warschau blifvit stängda, samt att grefve Lambert inlemnat
sin afskedsansökan och general Lüders tros blifva hans
efterträdare.
I de österrikiska staterna råder fortfarande samma
jäsning och oro. Man betviflar allt mera möjligheten att
upprätthålla februari-författningen, sedan äfven v.
Sclnner-ling, den ende som ansågs kapabel dertill, börjat vackla.
I Ungern tyckes regeringen ej ha en enda anhängare.
Magistraten i Pesth har beslutat alt afgifva en adress till
kejsaren med förklaring att, som från ståthållare- och
hof-kanslers-embetena ankommit flera olagliga förordningar, så
skall magistraten lägga såväl dessa, som dylika hädanefter
kommande, åsido, samt in corpore afgå derest det åligger
den att verkställa någon enda af nämnda förordningar.
Begeringen tyckes också förutse en vägran af
komitatstjenste-männen att verkställa kejsarens dekret om rekryteringen i
Ungern. Konflikter ha egt rum i Pesth mellan militären
och folket i anledning af en, för en dit anländ kejserlig
kommissarie von Kapy anställd, kattserenad. 1 sammanhang
härmed må vi omnämna en sammankomst i Genua mellan
Kossuth och flere italienare af Mazzinis parti, hvilka
uppmanade honom att göra en landstigning i Dalmatien och
dertill erbjödo honom penningar och fartyg. Äfven Bicasoli
skall, i beräkning att få Österrikes bänder bundna och
Veneliens intagning derigenom underlättad, sökt förmå honom
dertill. Men Kossuth vägrade ståndaktigt alt gå in på dessa
planer, sägande sig icke vilja störta sitt fädernesland i vådliga
förelag, hvilkas utgång så lätt kunde blifva en olycklig.
I Frankrike har inom sjelfva ministèren Uppkommit
oenighet angående den romerska frågan. Att Italiens sak
har varma sympatier i Frankrike finner man bland annat af
en, redan d. 7 Sept. aflåten, men först nyligen publicerad,
skrifvelse från arbetarena i Paris till Garibaldi, hvari de
felicitera honom till årsdagen af hans intåg i Neapel och
uttala den lifligaste önskan att Rom snart måtte förenas
med det öfriga Italien, och Garibaldi eröfra Venetien.
Emellertid är franska occupationshären ännu qvar i Rom och
tyckes, att dömma af de leveranser för militärens behof
som åter på ett år blifvit afslutade, ännu länge derstädes
komma att verka för det ledsamma status quo.
Den lilla återstoden af kung Bombas anhängare tyckes
icke hafva förlorat kuraget, men väl hufvudet; nyligen
tågade en skara bourbonister mot Neapel för att åstadkomma
en resning. De blefvo naturligtvis öfvervunna, skingrade,
tillintetgjorda. Lamarmora lärer vidtagit utöfningen af sitt
embete i Neapel. Det var ett vackert afskedsord af Cialdini,
då ban sade, att det neapolitanska nationalgardet är det
bästa ban sett i verlden. Såsom bevis på den raskhet och
enighet som nu råder i Neapel, förtjenar nämnas att vid
teckningen till det neapolitanska municipallånet hade tecknats
en summa af två millioner ducati utöfver det önskade
beloppet. Två nya tidningar ha uppstått der, la Democrazia
och la Patria, äfvenså i Florens en ined namnet 1’Italia
grande, och i Turin tillrustas en ny aftontidning af största
format, la Gazzette italiana. Egendomligt är att se den
liberala anda som tyckes gripa omkring sig bland det
italienska presterskapet. Uppmaningar cirkulera bland detsamma
att sluta sig till de af pater Passaglia proklamerade
åsigterna. Denne bar, sedan han i sin första broschyr
bevi-sal otillständigheten af påfvens verldsliga makt, nu utgifvit
en annan, deri ban söker visa att påfven dock såsom
kyrkans öfverhufvud bör bibehålla sitt säte i Rom. Missväxten
på majs i Italien väcker bekymmer; regeringen ämnar dock
blifva frihandelsprinciperna trogen.
Slutreflexionen vid allt hvad man nu för tiden erfar
om händelserna i Europa blir ständigt och otvunget den,
att nationalitetsidén, som före franska revolutionen och
Napoleons stolta dater ännu knappt existerade, småningom
flammat upp till en mäktig låga, den der värmer folkenas
hjertan och eldar dem att skaka ifrån sig de fjettrar,
eröf-rares våld och politikens kabaler pålagt dem till hämmande
af den fria, sjelfständiga utvecklingen, — och denna heliga
låga kan ej släckas mera ens i strömmar af blod.
Vi tro att vi ej skulle göra våra läsare någon
synnerlig tjenst med att referera de utländska tidningarnas
vidlyftiga beskrifningar om det d. 18 Oktober och lf. dd. med
pomp och ståt i Königsberg försiggångna
kröningsskådespelet med dess granna tal och tallösa ordens-, titel- och
rangutdelningar. Skulle vi denna gång egna Preussen någon
uppmärksamhet, så gällde den dess fortfarande vägran att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
