Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uarometkun
N:o 10. Fredagen den 8 November 1861.
Utkommer hvarje helgfri Fredag kl. 12. Utdelning och prenumeration sker i Helsingfors S Herrar Frenckell & Sons bokhandel; i Landsorten 8 alla Postkontor.
Priset för den SterstSende tredjedelen af delta år ar i Helsingfors 50 kop., i landsorten 64 kop. Lösa numror säljas à 4 kopek.
Öfversigt.
I Amerika ha trupprörelser i mängd egt rum, men
inga vigtigare bataljer levererats. På många punkter äro
dock separatisterna sladda på återtåg. Innan den
annalkande vintern omöjliggör alla större operationer, väntar
man sig ännu en afgörande drabbning, troligen vid Potomac.
Krigsifvern är annars ofantlig i de norra staterna. Der förr
den stående armén bestod af knappast 15,000 man, der
vilja nu alla vara soldater. Som kändt, voro Unionens
arméer i början af kriget ganska olyckliga och oskickliga.
Det var icke så lätt för den demokratiska medborgaren, med
sin sjelfkänsla och sin starkt utpreglade individualitet, att
vänja sig vid den militäriska disciplinen, den absoluta
lydnaden. Men denna vana är nu förvärfvad, och Unionens
krigare anses redan för ganska utmärkta. Återstår att finna
elt fältherresnille, och den olycksaliga striden skall snart
slutas med separalisternas fullkomliga besegrande, —
förutsatt att andra omständigheter icke tillstöta, med hvilka
ryktet eller gissningarne för närvarande sysselsätta sig. Det
är naturligtvis åter „sfinxen i Tuilerierna", den
hemlighetsfulle intrasslaren, och stundom utredaren, af politikens
härfvor, Napoleon, som är utgångspunkten för dessa
gissningar. Man förmodar nemligen, att ban möjligen skall
låta sin flotta genombryta Nordstaternas blokad, för att
undanrödja hindren för bomullshandeln och, hvad som för
Frankrike- äfven är af högsta vigt, för exporten till Amerika
af viner och galanterivaror, utgörande vanligen omkring
sjundedelen af Frankrikes totalexport, och hvars stagnation,
isynnerhet under nuvarande betryckta affärsförhållanden,
utöfvar ett högst menligt inflytande. Äfven i England finnes
ett parti, understödt af manufakturdistrikterna, hvilket yrkar
på genombrytandet af blokaden. Bomullsbristen blir allt
mera kännbar — och det är härpå Sydstaterna spekulera.
Man talar verkligen om att England och Frankrike torde
komma att erkänna konfederationen. Vare sig härmed huru
som helst, det vissa är att hr Seward, generalsekreteraren
för Unionens utrikes ärender, i ett cirkulär till
samte-liga guvernörer, uppmanat dessa att, för möjligen
inträffande konflikters skull, förelägga de enskilda staternas
lagstiftande församlingar förslag till befästande af kuster och
hamnar.
Några tidningar yttra den förmodan att Bicasoli,
emedan han icke lyckats bringa den romerska frågan till lösning,
torde komma att utträda ur ministèren, och att han i detta
fall skulle efterträdas af Batazzi. Huruvida denna förmodan
verkligen skall slå in, beror naturligtvis af det till den 25
November sammankallade parlamentet, hvartill valen som
bäst pågå. Turinerkabinettets ställning är i sanning icke
den lättaste. Bom skall införlifvasl genljuder det från alla
sannskyldiga italienares läppar — och emellertid sitter
påfven qvar äfven på sin verldsliga thron, ängsligt lyssnande
till den franske kejsarens ord, men tillsvidare åtminstone
tryggad af hans bajonetter. Den venetianska frågan har
derföre åter trädt mera i förgrunden, och hvem vet om det
ej redan snart åter skall kämpas en blodig kamp mellan
den unga italienska nationen och den gamla militärstaten
Österrike, som ej vill släppa ur sina klor det sköna
Vene-lien. Det berättas väl att underhandlingar öppnats från
Paris för att förmå Österrike att godvilligt afstå denna
provins emot ersättning åt turkiska sidan, men med hvad
framgång, är ännu ej kändt. — Oväntadt nog omtalas det, att
reaktionen i Neapel åter börjat antaga en allvarsammare
karaktär. Till bekymren, som detta skulle förorsaka
regeringen, komma ännu andra af motsatt art: på Sicilienskola
nemligen oroligheter ha utbrustit i anledning af
rekryteringen; ja, i Palermo lärer formlig revolution ha förefallit och
republik blifvit proklamerad.
Spänningen mellan Österrike och Ungern är i
stigande. Kardinal-primas Scitowsky, chef för komitatet Gran,
har, i sitt svar på kanslerns uppmaning till
komitats-chc-ferna att understödja rekryterings-dekretet, förklarat, att
han icke allenast icke ämnar biträda dekretet, utan tvertom
förbjuda sina underlydande att medverka vid rekryteringen.
För detta svar har han blifvit instämd till Wien alt
rättfärdiga sig. I Pesth har det åter varit hardt nära en strid
mellan militären och folket; bland annat skola soldaterna
ha hållit alla tidningsbyråer besatta.
Den polska nationalkänslan har gifvit sig luft äfven i
Posen. Preussiska regeringen har, äfven den, sökt
använda arresteringar såsom botemedel. — De liberala i
Preussen ha med missnöje hört konungens i medeltidsanda
vid kröningen hållna tal, deri lian sökt försäkra att
kronan är endast af Gudi.
I Warschau skola inom kort tid omkring 2000
personer blifvit arresterade. Officerare af polsk börd, som
deltagit i de nationela festerna, lära blifvit arkebuserade.
Lamberts afgång bekräftas nu: lian har erhållit tillstånd att för
sjuklighet vistas utrikes; Lüders är förordnad till
interims-ståthållare.
Nyheterna från S:t Petersburg äro fortfarande af det
dystrare slaget. Våra tidningar ha redan efter ryska blad
meddelat berättelser om studentoroligheterna; de med
anledning deraf försiggångna arresteringarne lära ännu fortgå.
— I Moskwa ha äfven oroligheter egt rum d. 24 Oktober,
med studenter i spetsen, och ha lillfölje deraf
trehundra-fyratio individer blifvit gripna, hvaraf dock 301 snart
fri-gifvits; tvenne studenter och tvenne gensdarmer ha blifvit
illa sårade. I vestra Ryssland, i de fordna polska
provinserna Wolhynien, Podolien och lilla Ryssland, ha under de
sista veckorna demonstrationer och oroligheter timat,
tillfölje hvaraf staden Schitomir är försatt i
belägringstillstånd och alla invånare af polsk härkomst blifvit
af-väpnade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
