Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i:\liOMETKRN
\.0 II. Fredagen den 15 November 1861.
Utkommer hvarje helgfri Fredlig kl. 1’2. Utdelning ocli pifcnumeration sker i Helsingfors 8 Herrar Frenckell 8c Sons bokhandel; i Landsorten S alin Postkontor.
Priset för den SterstSende tredjedelen af detta 8r fir i Helsingfors 50 kop., i landsorten 64 kop. Lösa numror säljas à 4 kopek.
Till salu:
Uli Frenckell & Sons bokhandel:
Herberget vid hafsstranden. En allegori af Anna Harriet
Drury. 14 kop.
Skizzer och berättelser (ur Household words) af Charles
Dickens. 50 kop.
Vicomte Raphael af Xavier de Montepin. 90 kop.
Adam Reds af George Elliot. Sednare delen. 80 kop.
Verldshistoria af F. C. Schlosser. 27—29. 1 ruh. 90 kop.
Bibliothek i populär naturkunnighet. IV. Astronomiens
grunder, fri bearbetning efter Delaunay „Cours elémentaire
d’Astronomie" med ändringar och tillägg af D. G.
Lindhagen. III delen. 1 rub. 20 kop.
Urval ur franska litteraturen, till dess vänners och den
studerande ungdomens tjenst utarbetadt af F. N. Staaff.
II-(Från franska revolution.) Fjerde Kursen. (Under
tidskiftet 1830—18G0 bortgångne författare). 80 kop.
Svenska foglarne med text af Professor Gari J. Sundevall.
IX. 80 kop.
Handbok i handelsvetenskapernas alla särskilda grenar,
innehållande i sammanträngd framställning allt hvad vid
handelns förmånliga bedrifvande är nödigt att veta, eller
afhandlingar, tabeller, anvisningar till kännedom af
handeln i allmänhet, varor, deras uppköp, vårdande m. m.,
för handelskontor, köpmän, fabrikanter m. fi.; utgifven af
J. F. Georgii. Kompl. 1—10. 3 rub. 60 kop.
Qvinnan af Michelet. III. 30 kop.
De 52 Utskottsfrågorna.
Öfversigt.
Med hvarje postdag stärkes man i den öfvertygelsen,
att de frågor som nu upptaga uppmärksamheten i Europa
icke kunna få en fredlig lösning, utan att det förr eller
senare, kanske snart nog, måste komma till en blodig
kamp mellan dem, som föra i sin fana
nationalitets-princi-pen samt den religiösa och borgerliga friheten, och dem
som söka stylta under den redan öfverallt vacklande
abso-lutismen. Man har svårt att tro, det icke snart ett oväder
skall bryta fram ur de dystra moln som redan så länge
skockats på den politiska horisonten. Bland de Österrikes
provinser, hos hvilka missnöjet gäser och begäret efter frihet
glöder, är det naturligtvis Ungern, som genom sin makt
och sin bildning står främst i ledet och efter hvars
förhållande de öfriga mer eller mindre måste rätta sig. Varnadt
af de outsägliga lidanden, det genomgått, har det ungerska
folket under närvarande kris tills dato endast med passivt
motstånd sökt försvara sina rättigheter, medan Österrikes
krafter mer och mer försvagas genom finansnöden och
villervallan i både dess inre och dess yttre politik. Men om
uu Ungern ej vinner sitt mål genom den lugna
oppositionen, om Wienerkabinettet, spjernande mot udden, ej gör
de fordrade koncessionerna utan äflas med att realisera deri
misslyckade helstatsförfattiiingen, den der konstitutionen
„med Guds nåde", så måste tålamodet slutligen brista, så
måste Ungrarnes förbittring bryta de dammar,
försigtig-heten uppreste — och då skall väl krigsfacklan sprida sitt
sken genom en betydlig del af vår verldsdel. Och när
denna hemska fackla åter är släckt, hurudan är väl då
sakernas ställning? Betänker man hurusom den idé, hvars
sanning sedan sekler de största tänkare bevisat, hvilken
sedan decennier utbildat sig till ett axiom för hvarje
verkligt bildad menniskas medvetande och som pulserar äfven i
massornas bland alla högre stående folkslag hjertan,
nemligen frihetens idé, utgör häfstången å ena sidan, medan det
å andra sidan blott gäller att upprätthålla ett ultra af makt
hos några enskilta, låt vara purpurhöljda och
diademsmyc-kade, individer — betänker man detta, så skulle man
visserligen tycka, att endast den dystraste pessimism kan befara
att segern skall bli på den senare antydda sidan. Men när
man å andra sidan besinnar, huru ofta den ädlaste sak har
måstat duka under för våld och svek, besinnar i hvilkas
tjenst de stora roulinerade arméerna stå, och vidare, att
nationalitetsprincipens utveckling alstrat icke blott
frihetskänsla, utan äfven på månget håll nationalafund och
misssämja — så kan man ej odeladt hängifva sig åt glada
förhoppningar.
Redan nu har Österrike spänt bågen så högt att den
kanske brister. Sedan koniitats-tjenstemännen icke kunnat
förmås att medverka vid rekryteringen, har nu ett slags
belägringstillstånd blifvit infördt i Ungern: Alla publika
församlingar äro förbjudna; civilguvernören Majloth har erhållit
afsked; i militärbefälhafvaren, grefve Pallfys händer ha den
politiska administrationen, lagskipningen och skatteväsendet
blifvit koncentrerade; vid sidan af de ärftliga
komitats-clie-ferna har man förordnat administratörer, och de öfriga
komi-tats-cheferna ha blifvit ersatta af kungliga kommissarier;
ståthållare-konseljens och de ungerska municipalrådens
verksamhet är suspenderad, komitaternas och städernas
administrativa komitéer äro upplösta; alla politiska brott dömas
af krigsdomstol efter krigslag. Egendomligt är alt under
sådana förhållanden läsa ett bref från kejsaren till ungerske
kanslern, deri ban ånyo förklarar sig vilja upprätthålla sina
konstitutionella eftergifter och uttalar den förhoppning, att
den ungerska riksdagen snart skall kunna sammankallas. —
Emellertid tillkännagifva bref från Konstantinopel till Paris,
att Österrike och Turkiet afslutat en hemlig off- ocli
defensiv allians i afseende å de oroligheter som kunna utbryta
i de båda makternas slaviska provinser. För Turkiet torde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
