Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - HERVARS OCH HEDREKS SAGA - 5. Konung hedrek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hövund lät tillreda ett graföl efter sin son, som var död till sorg för alla.
Hedrek var djupt bedröfvad öfver sitt dåd. Han vistades
länge ute i skogarne och sköt der fåglar och andra djur till föda åt sig. Men när han öfvertänkt sin ställning, tycktes det honom föga prisvärdt, ifall han ej läte någon veta sitt öde; dertill föll det honom i hågen, att han ännu kunde varda en man, fräjdad af stora bragder, såsom hans ättmän varit före honom.
Han vände åter hem, träffade sin moder och bad henne äska
af fadern, att han måtte till afsked gifva sin son
lyckobringande råd.
Hon gick till Hövund och bad honom gifva sonen råd, som
honom gagnade.
Hövund svarade, att många ville han ej skänka denne, och
de, som gåfves, komme ändock icke att båta honom stort. Han
tillade, att han ej heller gåfve råden, för det han bedt om dem.
»Detta är», sade han, »mitt första råd: aldrig skall han stå
den man bi, som dräpt sin rätte herre; mitt andra är, att han icke skall låta den få frid, som fält sin stallbroder; för det tredje må hans husfru ej hafva ideligt umgänge med egna fränder; för det fjerde må han icke dväljas sent om natten ute hos sin frilla; för det femte skall han icke rida sin bäste häst, när han har hastverk; för det sjette fostre han icke upp en mägtigare mans barn; för det sjunde skall han städse visa sig glad mot nykommen gäst, och det åttonde rådet är, att han aldrig lägger Tyrving ned vid sina fötter. Men intet af dessa råd kommer han att anlita.»
Hervar sade sonen de lyckosamma råden.
»Med argt sinne», utbrast han, »äro de helt visst gifna, och
icke ärnar jag rätta mig efter dem.»
Vid afskedet gaf Hervar honom en mark gull och bad honom
jemt hafva i tankarne, huru hvasst hans svärd vore, huru
ansenlig ära följt hvarje dess egare, hvilken riklig hjelp den man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
