Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
serier. Hans stora fel är att hafva betraktat den
konventionelt musiken, sådan den studeras här nere, i
Grekland och annorstädes, såsom uttryck för den
absoluta harmonien. Hans jemförelse med
septimaccordet förutsätter helt och hållet godtyckliga
elementer för planeterna, i hvad som rörer deras
dia-toniska följd. Flera af dessa bestämmelser träffa
emellertid in: så, till exempel, Saturni omloppstid,
som är trettio gånger så lång som jordens, likasom
Mars’, hvilken behöfver två jord-år, för att
tillryggalägga sin bana. Biograferne af den mystiske
filosofen från Crotona, hvilken erinrade sig att hafva varit
son af Merkurius; sedermera Euphorbes, som var
närvarande vid Trojas belägring; sedermera
Hermotime; sedermera Pyrrhos, fiskare på Delos, nämna
ej, om hans lära om själavandringen tillämpades på
flertalet af menskliga existenser på himlakropparna.
Emellertid ger studiet af Mysterierna vid handen,
att dessa undervisade de invigde i den sanna läran
om verldarnas flertal. Efter Pythagoras fortplantade
hans mest framstående lärjungar mästarens lära,
hvilken sedan antogs af alla pythagoreer och af de
flesta grekiska filosofer [1]. Okellos från Lukanien,
Times från Lokris och Arkytas från Tarent delade
samma tro. Philolaos och Niketas från Syracusa, som
inom den pythagoreiska skolan undervisade om
verldssystemet, och hvilkas åsigter tjugo sekler
sednare återfunnos af Kopernikus i sjunde boken af
Senecas Frågor i Naturhistorien, försvarade på ett
vältaligt sätt vår lära [2], och deras efterträdare,
Heraklitos, utvecklade henne derhän, att han påstod,
det hvarje stjerna är en verld för sig, hvilken, i
likhet med vår jord, omgifves af en atmosfer och en
ofantligt utsträckt ether.
Den Eleatiska skolans grundläggare,
Xenofanes, undervisade om verldarnas flertal och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
