Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
natt skulle framkalla plötsliga verkningar, helt och
hållet olika dem vi för närvarande iakttaga.
Kropparnas yta skulle vid nattens inbrott plötsligt
utsättas för en oerhörd intensiv köld; djuren och
växterna skulle ej mäkta emotstå en så plötslig och
stark köld som genast inställde sig efter solens
nedgång.
Den i jordens massa uppsamlade solvärmen skulle
ej kunna motväga den omgifvande rymdens
temperatur, och skulle ej kunna förekomma någon af de
verkningar vi nyss beskrifvit; ty vi känna med
säkerhet, både genom teorien och observationerna,
att verkningarna af denna centralvärme sedan länge
tillbaka varit omärklig vid ytan, ehuru den kan
vara ganska betydlig på ett måttligt djup.
Genom dessa sist anförda anmärkningar, och
hufvudsakligast genom den matematiska
undersökningen af frågan, komma vi till den slutsatsen, att
det gifves en ständigt närvarande fysisk orsak, som
modererar temperaturen vid jordytan och förlänar
denna planet ett värmeförråd, som är oberoende af
solens verkan och af den i jordens inre förvarade
värmen. Denna fixa temperatur, som jorden sålunda
erhåller från rymden, skiljer sig föga från den man
skulle’ mäta vid jordens poler; hon är nödvändigtvis
lägre än den lägsta förekommande temperaturen i
de kallaste länder.
Sedan vi lärt känna tillvaron af denna rymdens
ursprungliga värme, hvarförutan de vid jordytan
observerade värmefenomenerna skulle blifva
oförklarliga, vilja vi tillägga, att upphofvet till detta
fenomen är snart sagdt sjelfklart. Det framkallas
af utstrålningen från alla kroppar i universum,
hvilkas ljus och, värme kunna nå ända till oss;
stjernorna vi se med blotta ögonen, det oräkneliga
antalet af teleskopiska stjernor eller mörka kroppar,
som uppfylla rymden, atmosfererna som omgifva
dessa lysande kroppar, den glesa materia som ligger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
