Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - III. Augsburgska bekännelsens Apologi - Tredje artikeln. Om kärleken och uppfyllandet af lagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
118
AUGSBURGSKA BEKÄNNELSENS APOLOGI.
vinna frid. Ty vi äro icke rättfärdiga inför Gud, så länge vi
fly Guds dom och förtörnas emot Gud. Fördenskull måste man
anse, att, när vi genom tron blifvit försonade med Gud för
Kristi skull, räknas vi såsom rättfärdiga icke för lagens eller
våra gärningars skull, utan den påbegynta laguppfyllelsen
behagar Gud för trons skull, och lor trons skull tillräknas oss
icke det, som brister i vår laguppfyllelse, ehuru åsynen af
vår orenhet förskräcker oss. Men om nu rättfärdiggörelsen
är att söka på annat håll, så följer häraf, att vår
kärlek och våra gärningar icke rättfärdig-göra. Kristi död
och tillfyllestgörelse, som blifvit oss skänkt, bör skattas
vida högre än vår renhet, ja vida högre än själfva lagen, så att
vi må vara förvissade om, att vi för denna tillfyllestgörelses
skull men icke i följd af vår laguppfyllelse hafva en nådig
Gud.
Detta lär Paulus, då lian i Gal. 3: 13 säger: Kristus har
friköpt oss frän lagens förbannelse, då han vardt en
förbannelse för oss, d. v. s. lagen fördömer alla människor, men
emedan Kristus utan synd bar undergått syndens straff och blifvit
ett offer för oss, liar han borttagit lagens rätt Öfver oss, så att
den icke må anklaga eller fördöma dem, som tro på honom, ty
han själf är soningen för dem, och för denna sonings skull anses
vi nu rättfärdiga. Men dem som räknas för rättfärdiga kan
lagen icke anklaga eller fördöma, äfven om de i själfva
verket icke hafva uppfyllt lagen. Det är samma tankegång, då
han i Köl. 2: 10 skrifver: I Kristus ären I fullkomnade,
såsom ville han säga: Huru fjärran I än mån vara från en
lagens fullkomlighet, så fördömer eder dock icke det som är
kvar af synden, emedan I för Kristi skull hafven en viss och
fast försoning, om 1 tron, fastän synden vidlåder edert kött.
Ständigt böra vi hafva A^år blick fäst på löftet, att Gud
för detta sitt löftes skull, för Kristi skull, vill vara oss nådig
och vill rättfärdiggöra oss. icke för lagens eller våra
gärningars skull. T detta löfte böra de förskräckta samvetena söka
försoningen och rättfärdiggörelsen, med detta löfte böra de
styrka sig och för visso fasthålla, att de för Kristi skull och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
