Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - III. Augsburgska bekännelsens Apologi - Tredje artikeln. Om kärleken och uppfyllandet af lagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAR PÅ DE AF MOTSTÅNDARNA ANFÖRDA SKÄLEN. 163
kan hafva fler förtjänster än den andre, så hafva somliga
öf-verloppsiortjänster, hvilka de kunna skänka åt andra. Men
vänta, min läsare, du har ännu inte hört hela slutledningen.
Det bör också tilläggas, att det finnes vissa underpanter på
denna gåfva (af öfverloppsförtjänsterna) såsom att de döda
kropparna påklädas en munkkåpa o. s. v. Genom hopandet af
dylika vidunderligheter undanskymmes alldeles Kristi
välgärning och trons rättfärdighet.
Men vi vilja icke föra en tom ordstrid om uttrjTcket »lon».
Om våra motståndare blott medgifva, att vi genom tron för
Kristi skull anses såsom rättfärdiga, samt att de goda
gärningarna för trons skull behaga Gud, så skola vi sedan icke alls
tvista om ordet lön. Yi erkänna, att det eviga lifvet är en
lön, emedan det är något, som Gud är oss skyldig för sitt
löftes skull, men icke för våra förtjänsters skull. Ty
rättfärdiggörelsen är oss utlofvad, och, såsom vi ofvan hafva visat, är
den egentligen en Guds gåfva, och vid denna gåfva är löftet
om det eviga lifvet bundet, såsom det heter i Rom. 8: 30: Dem
han har rättfärdig gjort, dem har han och förhärligat. Hit hör
ock hvad Paulus säger i 2 Tim. 4:8: Härefter är mig
förvarad rätt färdighetens hrona, hvilken Herren, den rättfärdige
domaren, skall gifva mig. På rätt färdighetens krona hafva vi
sålunda för löftets skull anspråk. Och detta löfte böra de
heliga hafva i minne, icke för att de skola arbeta för sin egen
vinning — ty de böra arbeta för Guds äras skull —: men, på
det att de icke må misströsta under pröfningar, böra de
hafva i minne, att Guds vilja är att hjälpa dem, rycka
dem undan faran och bevara dem. De mer fullkomnade
uppfatta talet om straff och belöningar på annat sätt än de svagare,
ty de svaga arbeta för sin egen vinnings skull. Men det är
dock nödvändigt att predika om belöningar och straff. I
predikan om straffen framhålles Guds vrede, hvarför detta
tillhör bättringspredikan. I predikan om belöningarna
framhålles Guds nåd. Och liksom Skriften ofta, när den talar om
goda gärningar inbegriper tron, i det den vill att hjärtats
rättfärdighet skall framträda i frukter, så framställer hon ock stun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
